Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

• Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
• När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
• En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
• Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet och för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.
• Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjs maximibeloppet för företagsboten från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor.
• Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (sanktionskumulation). En särskild bestämmelse införs om att en företagsbot ska kunna jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd och den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng.
• Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Pressmeddelande: Regeringen föreslår höjda bötesstraff för företag

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen om vissa frågor om företagsbot har haft i uppdrag att göra en bred översyn av företagsbotsregleringen och att föreslå nödvändiga författningsändringar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet och för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.
• Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av
  företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjs maximibeloppet för företagsboten från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor.
• Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (sanktionskumulation). En särskild bestämmelse införs om att en företagsbot ska kunna jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd och den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng.
• Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer