En översyn av den statliga lönegarantin
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Lagrådsremiss

I lagrådsremissen lämnas förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den utbetalande myndighetens kontroll i samband med utbetalningar från den statliga lönegarantin föreslås öka. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar från lönegarantin.

Förslaget innebär att den utbetalande myndigheten, innan garantibelopp betalas ut, skyndsamt ska kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti mot vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet. Uppgifter som förekommer i lönegarantiverksamheten och som kan antas ha särskild betydelse för en ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti ska skyndsamt lämnas till beslutsfattaren, dvs. konkursförvaltaren, rekonstruktören eller Kronofogdemyndigheten.

Garantibelopp ska inte få betalas ut innan beslutsfattaren har omprövat sitt tidigare ställningstagande om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna inte ger anledning till en ny bedömning. En ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti ska inte bara avse fordran på uppsägningslön utan avse arbetstagarens hela fordran som omfattas av garantin.

För kontrollen och uppgiftslämnandet föreslås även bestämmelser om personuppgiftsbehandling och sekretess.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I utkastet lämnas förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den utbetalande myndighetens kontroll i samband med utbetalningar från den statliga lönegarantin föreslås öka. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar från lönegarantin.

Förslaget innebär att den utbetalande myndigheten, innan garantibelopp betalas ut, ska kontrollera beslutet eller underrättelsen om lönegaranti mot vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och mot andra uppgifter som förekommer i den utbetalande myndighetens lönegaranti­verksamhet. Syftet med kontrollen är att motverka felaktiga utbetalningar. Uppgifter som förekommer i lönegarantiverksamheten och som kan antas ha särskild betydelse för en ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti ska skyndsamt lämnas till beslutsfattaren, dvs. konkursförvaltaren, rekonstruktören eller Kronofogdemyndigheten.

Garantibelopp får inte betalas ut innan beslutsfattaren har omprövat sitt tidigare ställningstagande om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna inte ger anledning till en ny bedömning. En ny underrättelse eller en omprövning av ett beslut om lönegaranti ska inte bara avse fordran på uppsägningslön utan avse arbetstagarens hela fordran som omfattas av garantin.

I utkastet lämnas även förslag på bestämmelser om personuppgiftsbehandling och sekretess.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I det nya lönegarantisystemet ska en myndighet ges huvudansvaret för lönegarantiärenden, och utgångspunkten ska vara att Skatteverket blir den myndigheten. I huvudansvaret ska ingå uppgifter som kontroll, beslut och utbetalning av lönegarantiersättning, liksom en möjlighet att stoppa och att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Utredaren ska bland annat 

• analysera lönegarantisystemet ur ett helhetsperspektiv och lämna förslag på ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert lönegarantisystem, där en myndighet, i första hand Skatteverket, ska ha huvudansvaret för lönegarantiärenden,
• bedöma och lämna förslag på vad en ansökan om lönegaranti bör innehålla och hur förfarandet för att inleda ett lönegarantiärende bör utformas,
• bedöma och lämna förslag på hur en effektiv och välavvägd kontroll bör utformas samt vilka uppgiftsskyldigheter och möjligheter till informationsutbyte som ska finnas, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I det nya lönegarantisystemet ska en myndighet ges huvudansvaret för lönegarantiärenden, och utgångspunkten ska vara att Skatteverket blir den myndigheten. I huvudansvaret ska ingå uppgifter som kontroll, beslut och utbetalning av lönegarantiersättning, liksom en möjlighet att stoppa och att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Utredaren ska bland annat 

• analysera lönegarantisystemet ur ett helhetsperspektiv och lämna förslag på ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert lönegarantisystem, där en myndighet, i första hand Skatteverket, ska ha huvudansvaret för lönegarantiärenden,
• bedöma och lämna förslag på vad en ansökan om lönegaranti bör innehålla och hur förfarandet för att inleda ett lönegarantiärende bör utformas,
• bedöma och lämna förslag på hur en effektiv och välavvägd kontroll bör utformas samt vilka uppgiftsskyldigheter och möjligheter till informationsutbyte som ska finnas, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 22 april 2024

Remissvaren ska ha kommit in senast den 22 april 2024