Regeringen föreslår att två nya lagar, lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen, ska ersätta lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Även följdändringar i andra lagar föreslås.
Respekt för rätten till självbestämmande
Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Ett övergripande mål är att en person ska kunna få sin könsidentitet rättsligt erkänd med respekt för rätten till självbestämmande.
Inga krav på prövning av könsidentitet eller tillstånd från Socialstyrelsen
Den som fyllt 12 år ska efter ansökan få ändra det kön som framgår av folkbokföringen. Vid en första ändring ska det inte ställas något krav på prövning av sökandes könsidentitet.
Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att vuxna ska få genomgå vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.
Vissa ingrepp om det finns synnerliga skäl
Det möjliggörs för barn som har fyllt 15 år att få genomgå vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen om det finns synnerliga skäl och efter tillstånd från Socialstyrelsen.
Lagrådsremissens avvägningar
De avvägningar som görs i lagrådsremissen rör främst personers rätt till självbestämmande i förhållande till risken för missbruk av identitetshandlingar, förhållandet mellan vårdnadshavares bestämmanderätt och ungas rätt till självbestämmande, patientsäkerhet och personlig integritet.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Lagrådsremiss (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.