Utredningen föreslår författningsändringar och andra åtgärder för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt de reviderade Paris- och tilläggskonventionerna. Syftet är att skapa ett skaderegleringssystem för att kunna hantera skadeståndsanspråk vid en radiologisk olycka.
Sverige har ratificerat Konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område (Pariskonventionen) och dess tilläggskonvention den 31 januari 1963 (Brysselkonventionen). Konventionerna reglerar ansvaret för skador som uppkommer till följd av radiologiska olyckor vid kärntekniska anläggningar och under transport av kärnämnen och kärnavfall.
De svenska reglerna om ansvar och ersättning för atomskador bygger på dessa konventioner och finns i atomansvarighetslagen (1968:45) och förordningen (1981:327) med förordnanden enligt atomansvarighetslagen (1968:45). Båda konventionerna har ändrats genom 2004 års ändringsprotokoll, som förutses träda i kraft vid årsskiftet 2021/2022.
För genomförande av ändringsprotokollen har en ny lag redan antagits, lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (LRO). Den träder i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket avses vara samtidigt med ändringsprotokollens ikraftträdande. Lagen behöver kompletteras med regler om en heltäckande finansieringslösning och ett skaderegleringssystem.
Utredningsuppdraget har bland annat omfattat att
– föreslå godtagbara former av säkerhet för skadeståndsansvaret
– föreslå när och hur en säkerhet ska få tas i anspråk
– föreslå hur de medel som garanteras enligt konventionerna ska fördelas
– utforma ett system för reglering av skador med de medel som
garanteras enligt konventionerna
– lämna nödvändiga författningsförslag.
SOU (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.