Utredning om donations- och transplantationsfrågor
Departement: Socialdepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Proposition
Beslut fattas senast: 15-06-2022

Den 5 november 2020 överlämnade regeringen propositionen Organ-donationdonation (prop. 2020/21:48). Den 12 april 2021 beslutade regeringen att återkalla propositionen (skr. 2020/21:179).
Detta utkast innehåller en justerad version av den återkallade proposi-tionen Organdonation.

I utkastet föreslås bland annat, på motsvarande sätt som i den återkallade propositionen, att medicinska insatser före döden, s.k. organbevarande behandling, ska få ges till en möjlig donator. Behandlingen ska dock endast få ges om den inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada och inte hindrar insatser för den möjliga donatorns egen skull.

Ändringarna i utkastet i förhållande till den återkallade propositionen gäller den del som rör organbevarande behandling och särskilt frågan om intubering och respiratorvård, om dessa åtgärder sätts in enbart i organbevarande syfte. I utkastet görs bedömningen att intubering och respiratorvård som initieras enbart i organbevarande syfte i regel inte kan bedömas medföra mer än ringa skada.

De föreslagna lagändringarna i utkastet motsvarar de föreslagna lag-ändringarna i den återkallade propositionen Organdonation. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

DS (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringens förslag handlar om donation av bland annat organ från avlidna människor för transplantation. Förslagen gäller insatser före och efter döden för att göra donation möjlig.

Medicinska insatser före döden – organbevarande behandling – ska enligt förslaget få ges till en möjlig donator.

Förutsättningar för organbevarande behandling

Behandling ska bara ges om den:

• inte kan vänta till efter döden,
• inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada och
• inte hindrar insatser för den möjliga donatorns egen skull.

Behandlingen ska normalt inte få pågå i mer än 72 timmar.

Meningen är att skapa ett rättssäkert och tydligt lagstöd för organbevarande behandling. Sådan behandling är oftast nödvändig för att donation efter döden ska kunna äga rum.

Närståendevetot försvinner

Regeringen föreslår att närståendes nuvarande rätt att i vissa fall förbjuda donation tas bort. Närståendes roll blir att förmedla information om donatorns inställning till donation.

Saknad förmåga att förstå donationens innebörd

Regeringen föreslår även att ett ingrepp inte får göras om den avlidne hade en funktionsnedsättning som innebar att vederbörande saknade förmåga att förstå vad donationen innebar.

Insatser efter dödens inträde

För att ge utrymme för olika former av donation föreslår regeringen att insatser får påbörjas efter dödens inträde. Detta om det behövs för att exempelvis bevara organ i väntan på ett transplantationsingrepp.

Sekretessbelagda uppgifter får överlämnas

Regeringen föreslår att sekretessbelagda uppgifter om donatorn får lämnas mellan vårdgivare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021

Lagrådsremiss (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att föreslå en ändamålsenlig och rättssäker ordning för donation av biologiskt material från människor. Förslagen ska bättre motsvarar behoven av organ och svenskarnas höga donationsvilja.

Ingrepp på levande för annan människas skull

Utredningens slutsats är bland annat att det kan vara godtagbart att under vissa förutsättningar vidta medicinska insatser och kroppsliga ingrepp på en levande människa för en annan människas skull.

Utredning av levande donatorer

Utredningen föreslår att medicinsk förutsättning för donation ska få utredas på en möjlig donator som får organbevarande behandling då han eller hon fortfarande lever. Detta dock först efter att vederbörandes inställning till donation utretts och visat att förutsättningar finns att donera.

Utredningen föreslår att ingrepp inte få göras då donatorn haft en funktionsnedsättning som gjort att han eller hon inte förstått innebörden av ingreppet

Utredningen förslår att det så kallade närståendevetot försvinner.

Konsekvenser och ikraftträdande

Utredningens förslag rör främst organbevarande behandling. Ambitionen har varit att skapa en tydlig och förutsebar lagreglering.

Förslagen kommer inte att medföra ökade nettokostnader för kommunerna.

Utredningen bedömer att förslagen bör kunna träda i kraft den 1 september 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Både i Sverige och internationellt råder en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Väntan på transplantation är lång. Utredningen har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som leder till en bättre tillgång till organ för transplantation.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I uppdraget ingår att utreda, analysera och föreslå:

• vilka medicinska insatser som kan komma ifråga att vidta på en levande människa i syfte att möjliggöra donation efter att denne har avlidit, om det bör finnas begränsningar i vilka insatser som får vidtas och under hur lång tid de får pågå,
• vad som ska gälla i fråga om en enskilds inställning till medicinska insatser som görs medan denne är i livet och som syftar till att möjliggöra donation efter att denne har avlidit,
• vad som ska gälla i fråga om närståendes inställning till medicinska insatser på en enskild som är i livet och som syftar till att möjliggöra donation efter att denne avlidit.

Utredaren ska i förekommande fall överväga och redovisa olika alternativa förslag, väga för- och nackdelarna med alternativa lösningar och föreslå åtgärder och författningsändringar som utredaren bedömer vara mest ändamålsenliga.

Utredaren ska analysera hur förslagen förhåller sig till bland annat regeringsformens skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp. För varje förslag ska utredaren redovisa en rättslig och etisk analys.  

Utredaren får också föreslå andra åtgärder och författningsändringar som kan främja donation av biologiskt material, om utredaren ser att det finns ett behov av sådana åtgärder. Samtliga förslag ska innehålla nödvändiga konsekvensbeskrivningar.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 27 september 2021

I propositionen föreslår regeringen föreslår att medicinska insatser före döden – så kallad organbevarande behandling – får ges till en donator. Men behandlingen får bara lämnas om vården inte kan avvakta till efter döden. Behandlingen får inte heller ge mer än ringa smärta eller ringa skada. Den får inte heller hindra insatser för donatorns egen skull. Behandlingen får dessutom inte heller pågå i mer än 72 timmar. Detta om det inte finns särskilda skäl.

Meningen är att skapa ett rättssäkert och tydligt lagstöd för organbevarande behandling vilken i de flesta fall är nödvändig för att donation efter döden ska kunna äga rum. Den ska också hjälpa svårt sjuka människor som annars skulle dö eller få en betydligt sämre livskvalitet.

Närståendes veto försvinner

I propositionen föreslår regeringen föreslår också att närståendes nuvarande rätt att förbjuda donation tas bort. Närståendes roll renodlas till att förmedla kunskaper om vad donatorn tycker om donation.

Beslutsoförmögna undantas

I propositionen föreslår regeringen föreslår att en transplantation inte får genomföras om den avlidne varit vuxen och haft en funktionsnedsättning som inneburit att hen aldrig förstått innebörden av och tagit ställning till donation.

Insatser efter dödens inträde

För att ge möjlighet till olika slags donation föreslår regeringen att medicinska insatser får påbörjas efter dödens inträde. Detta om det behövs för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp.

Sekretessbelagda uppgifter får föras över

I propositionen föreslår regeringen föreslår att sekretessbelagda uppgifter om den möjliga donatorn får lämnas mellan vårdgivare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissinstanser (PDF)

I uppdraget ingår att utreda, analysera och föreslå:

• vilka medicinska insatser som kan komma ifråga att vidta på en levande människa i syfte att möjliggöra donation efter att denne har avlidit, om det bör finnas begränsningar i vilka insatser som får vidtas och under hur lång tid de får pågå,
• vad som ska gälla i fråga om en enskilds inställning till medicinska insatser som görs medan denne är i livet och som syftar till att möjliggöra donation efter att denne har avlidit,
• vad som ska gälla i fråga om närståendes inställning till medicinska insatser på en enskild som är i livet och som syftar till att möjliggöra donation efter att denne avlidit.

Utredaren ska i förekommande fall överväga och redovisa olika alternativa förslag, väga för- och nackdelarna med alternativa lösningar och föreslå åtgärder och författningsändringar som utredaren bedömer vara mest ändamålsenliga.

Utredaren ska analysera hur förslagen förhåller sig till bland annat regeringsformens skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp. För varje förslag ska utredaren redovisa en rättslig och etisk analys.  

Utredaren får också föreslå andra åtgärder och författningsändringar som kan främja donation av biologiskt material, om utredaren ser att det finns ett behov av sådana åtgärder. Samtliga förslag ska innehålla nödvändiga konsekvensbeskrivningar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.