Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (utkast till lagrådsremiss)
Departement:
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Beslut

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Det föreslås att

• tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
• studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,
• en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I detta utkast till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.

Det föreslås att

• tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
• studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,
• en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppe­hålls­tillstånd för studerande på gymnasial nivå för att under­lätta för utlän­ningar som omfattas av den lagen att beviljas perma­nent uppe­hålls­tillstånd vid försörjning.

I propositionen föreslår regeringen föreslår att

• tiden som en utlän­ning har på sig för att etablera sig på arbets­mark­naden och kvalifi­cera sig för ett perma­nent uppe­hålls­tillstånd vid försörj­ning efter att ha full­följt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
• studiemedel för halv­tids­studier ska kunna beaktas när man bedömer om försörj­nings­kravet för perma­nent uppe­hålls­tillstånd är uppfyllt,
• en viss form av subven­tionerad anställ­ning, en så kallad yrkes­intro­duk­tions­anställ­ning, ska kunna ligga till grund för permanent uppe­hålls­tillstånd.

Förslagen lämnas mot bak­grund av det skärpta arbets­marknads­läge som har upp­stått till följd av sprid­ningen av sjuk­domen covid-19.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 26 februari 2021

Remissvaren ska ha kommit in senast den 26 februari 2021