Riskskatt för kreditinstitut (utkast till lagrådsremiss)
Departement: Finansdepartementet
Utskott: Skatteutskottet
Status: Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I utkastet görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. I utkastet föreslås därför att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskatt-ningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gräns-värdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras.

Beskattningsunderlaget ska utgöras av summan av kreditinstitutets skul-der vid beskattningsårets ingång. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Höjningen av skattesatsen för riskskatten från 0,05 till 0,06 procent föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2022.

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 18 juni 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I promemorian görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. I promemorian föreslås därför att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. För beskattningsår som påbörjas under år 2023 och senare år beräknas gränsvärdet med utgångspunkt från prisbas-beloppets förändring mellan 2022 och det år under vilket det aktuella beskattningsåret påbörjas med tillägg av två procentenheter. Gränsvärdet avrundas nedåt till hela miljarder kronor.

Beskattningsunderlaget ska utgöras av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång, hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige. Beskattningsunderlaget ska minskas med skulder till andra kreditinstitut som ska betala riskskatt och som ingår i samma koncern som kreditinstitutet. Beskattningsunderlaget ska även minskas med vissa efterställda skulder enligt lagen om resolution. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,07 procent av beskattningsunderlaget.

I promemorian föreslås även vissa avräkningsbestämmelser för utländsk skatt som har betalats av ett annat koncernföretag till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Riskskatten bör infogas i systemet för skatteförfarande som regleras i skatteförfarandelagen och inkluderas i preliminärskattesystemet.

Förslaget att vissa kreditinstitut ska betala riskskatt till staten bedöms inte utgöra statligt stöd. För att erhålla rättslig säkerhet om den bedöm-ningen avses en anmälan ges in till Europeiska kommissionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka.

I propositionen föreslås därför att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras.

Beskattningsunderlaget ska utgöras av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas
första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Höjningen av skattesatsen för riskskatten från 0,05 till 0,06 procent
föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 18 juni 2021

Remissvaren ska ha kommit in senast den 13 november 2020