Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Lagrådsremiss

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottsbetänkande (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I propositionen lämnar regeringen flera förslag som syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Rymning från vissa former av frihetsberövande, på bland annat häkten och anstalter, kriminaliseras.
• Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen.
• Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas.
• Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift), om den dömde är involverad i eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet, och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område.
• Vistelseföreskrifter ska även kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden.
• Det anges i lag att den intagnes beteende ska beaktas vid beslut om permission och frigivningsförberedande åtgärder. 
• Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. 
• Det anges i lag att en frigivningsförberedande åtgärd i vissa fall ska förenas med villkor om att den intagne inte får vistas utanför hemmet eller bostaden annat än på bestämda tider.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 29 januari 2026

Remissvaren ska ha kommit in senast den 29 januari 2026

I propositionen föreslår regeringen att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd ska införas och att påföljden ska kallas säkerhetsförvaring. Påföljden ska kunna användas för personer som har begått allvarliga brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som har en hög risk för återfall i sådan brottslighet.

Förslagen innebär bland annat följande.

• Det införs ett nytt 33 kap. i brottsbalken med rubriken Om säkerhetsförvaring.
  I kapitlet regleras bland annat när påföljden kan dömas ut
  och vilka tidsramar som gäller för påföljden.
• När rätten bestämmer påföljden till säkerhetsförvaring ska den
  bestämma den kortaste tiden för frihetsberövande (minimitiden) och
  den totala tiden för påföljdens verkställighet (ramtiden).
• Ramtiden får förlängas med högst tre år vid varje tillfälle om ett fortsatt
  frihetsberövande är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från
  att återfalla i allvarlig brottslighet.
• Påföljden avtjänas i kriminalvårdsanstalt och det införs en ny verkställighetslag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 2026.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Det finns ett behov av att lägga om kriminalpolitiken. Fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. För att åstadkomma detta ses centrala delar av strafflagstiftningen över i syfte bland annat att skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framför allt fängelsestraffet.

I propositionen föreslår regeringen bland annat

• att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först,
• att tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks,
• att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet,
• att allmänna fängelseminimum ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning,
• att prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning, och
• att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 juni 2025

Remissvaren ska ha kommit in senast den 12 november 2024