Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Proposition

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tilläggsdirektiv till utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (Ju 2021:15) och tillkännager detta för regeringen. Enligt utskottet ska utredningen genom ett tilläggsdirektiv få i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att de brottsbekämpande myndigheterna får dels utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer inom ramen för kriminella nätverk, dels nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet. Dessutom ska utredningstiden för­kortas så att uppdraget ska redovisas senast den 2 september 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få

• ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk
• nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet.

Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Tillgången till skjut­vapen och spräng­ämnen i sam­hället är oroväckande även utifrån ett terrorism­bekämpnings­perspektiv. Säkerhets­polisen har i en hem­ställan pekat på behovet av att kunna använda hus­rann­sakan i under­rättelse­verk­samhet under samma förut­sätt­ningar som gäller för preven­tiva tvångs­medel enligt den s.k. preventiv­lagen i syfte att bland annat kunna avfärda attentats­planer.

En särskild utredare ges därför i uppdrag att över­väga flera frågor kopplade till möjlig­heterna att använda hem­liga tvångs­medel i preventivt syfte utanför en förunder­sökning.

Utredaren ska bland annat

• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas utökade möjligheter att använda preven­tiva tvångs­medel för att för­hindra allvarlig brotts­lighet som före­kommer inom ramen för krimi­nella nätverk och lämna författ­nings­förslag,
• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas nya möjlig­heter för de brotts­bekäm­pande myndig­heterna att använda husrann­sakan för att förhindra allvarlig brotts­lighet och vid behov lämna författ­nings­förslag,
• ta ställning till om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integri­teten bör stärkas och vid behov lämna sådana förslag, och
• lämna förslag på de författ­nings­ändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Utredaren ska noga väga behovet av en effektiv brotts­bekämp­ning mot den enskildes rätt till skydd för grund­läggande fri- och rättigheter såsom den person­liga integriteten. Förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rätts­säkerhet.

Uppdraget ska redovisas senast den 2 februari 2023.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Hemliga tvångsmedel kan redan i dag användas i flera olika skeden av det brottsbekämpande arbetet för att få tillgång till information. Möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna att använda tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet (s.k. preventiva tvångsmedel) är många gånger helt avgörande för att på ett effektivt sätt kunna avvärja ett nära förestående allvarligt brott.

I syfte att stärka de brottsbekämpande myndigheternas förutsättningar att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet föreslås att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel ska utökas.

I propositionen föreslår regeringen föreslår bland annat följande:

• Inhämtning av vissa uppgifter om elektronisk kommunikation ska få
  ske i fråga om fler typer av brott.
• Fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig
  rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas. 
• Genomsökning på distans ska få användas i utlänningsärenden med
  kvalificerade säkerhetsaspekter.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom
  utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2024. 

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 14 december 2023

Tillgången till skjut­vapen och spräng­ämnen i sam­hället är oroväckande även utifrån ett terrorism­bekämpnings­perspektiv. Säkerhets­polisen har i en hem­ställan pekat på behovet av att kunna använda hus­rann­sakan i under­rättelse­verk­samhet under samma förut­sätt­ningar som gäller för preven­tiva tvångs­medel enligt den s.k. preventiv­lagen i syfte att bland annat kunna avfärda attentats­planer.

En särskild utredare ges därför i uppdrag att över­väga flera frågor kopplade till möjlig­heterna att använda hem­liga tvångs­medel i preventivt syfte utanför en förunder­sökning.

Utredaren ska bland annat

• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas utökade möjligheter att använda preven­tiva tvångs­medel för att för­hindra allvarlig brotts­lighet som före­kommer inom ramen för krimi­nella nätverk och lämna författ­nings­förslag,
• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas nya möjlig­heter för de brotts­bekäm­pande myndig­heterna att använda husrann­sakan för att förhindra allvarlig brotts­lighet och vid behov lämna författ­nings­förslag,
• ta ställning till om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integri­teten bör stärkas och vid behov lämna sådana förslag, och
• lämna förslag på de författ­nings­ändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Utredaren ska noga väga behovet av en effektiv brotts­bekämp­ning mot den enskildes rätt till skydd för grund­läggande fri- och rättigheter såsom den person­liga integriteten. Förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rätts­säkerhet.

Uppdraget ska redovisas senast den 2 februari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Tillgången till skjut­vapen och spräng­ämnen i sam­hället är oroväckande även utifrån ett terrorism­bekämpnings­perspektiv. Säkerhets­polisen har i en hem­ställan pekat på behovet av att kunna använda hus­rann­sakan i under­rättelse­verk­samhet under samma förut­sätt­ningar som gäller för preven­tiva tvångs­medel enligt den s.k. preventiv­lagen i syfte att bland annat kunna avfärda attentats­planer.

En särskild utredare ges därför i uppdrag att över­väga flera frågor kopplade till möjlig­heterna att använda hem­liga tvångs­medel i preventivt syfte utanför en förunder­sökning.

Utredaren ska bland annat

• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas utökade möjligheter att använda preven­tiva tvångs­medel för att för­hindra allvarlig brotts­lighet som före­kommer inom ramen för krimi­nella nätverk och lämna författ­nings­förslag,
• överväga i vilken utsträck­ning det ska införas nya möjlig­heter för de brotts­bekäm­pande myndig­heterna att använda husrann­sakan för att förhindra allvarlig brotts­lighet och vid behov lämna författ­nings­förslag,
• ta ställning till om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integri­teten bör stärkas och vid behov lämna sådana förslag, och
• lämna förslag på de författ­nings­ändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga.

Utredaren ska noga väga behovet av en effektiv brotts­bekämp­ning mot den enskildes rätt till skydd för grund­läggande fri- och rättigheter såsom den person­liga integriteten. Förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rätts­säkerhet.

Uppdraget ska redovisas senast den 2 februari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Genom tilläggs­direktiv som beslutades den 28 april 2022 har utredaren även fått i uppdrag att ta ställ­ning till om, och i så fall på vilket sätt, tillämp­nings­området för lagen (2012:278) om inhämt­ning av uppgifter om elektro­nisk kommu­nikation i de brotts­bekäm­pande myndig­heternas underrättelse­verk­samhet (inhämt­nings­lagen) bör utvidgas (dir. 2022:32).

Utredaren får nu också i upp­drag att ta ställning till om, och i så fall vilka, ytterligare tvångs­medel och verk­ställig­hets­åtgärder bör få användas av de brotts­bekäm­pande myndig­heterna för att för­hindra allvarlig brotts­lighet, till exempel hemlig rums­avlyss­ning och hemlig data­avläsning avseende rums­avlyss­nings­uppgifter, genom­sökning på distans, bio­metrisk autenti­sering och kopiering. Utredaren ska dess­utom ta ställ­ning till om till­stånd till hemlig kamera­övervak­ning och hemlig data­avläsning avseende kamera­övervak­nings­uppgifter utanför en för­under­sökning bör kunna knytas till en person.

Utrednings­tiden, den 14 oktober 2022, ligger fast för de ursprung­liga direk­tiven när det gäller del­upp­draget att överväga i vilken utsträck­ning det ska införas utökade möjlig­heter att använda preven­tiva tvångs­medel för att för­hindra all­varlig brottslighet som före­kommer inom ramen för kriminella nätverk. Delupp­draget att se över frågan om utökade möjlig­heter till preventiv hus­rann­sakan i de ursprung­liga direktiven, upp­draget att se över tillämp­nings­området för inhämt­nings­lagen enligt tilläggs­direktiv den 28 april 2022 och de delar av upp­draget som omfattas av dessa tilläggs­direktiv ska slut­redo­visas senast den 31 maj 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen beslutade den 2 november 2021 kommitté­direktiv om preven­tiva tvångs­medel för att  förhindra allvarlig brotts­lighet (dir. 2021:102). Uppdraget skulle enligt direk­tiven redo­visas senast den 2 februari 2023.

Utrednings­tiden förkortas. Uppdraget ska i stället redo­visas redan den 14 oktober 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 31 januari 2023

Regeringen beslutade den 2 november 2021 kommitté­direktiv om preven­tiva tvångs­medel för att för­hindra allvarlig brotts­lighet (dir. 2021:102). Syftet med utred­ningen är i huvud­sak att ta ställning till hur preven­tiva tvångs­medel ska kunna användas i större utsträck­ning för att förhindra allvarlig brotts­lighet som begås inom ramen för krimi­nella nätverk. Utredaren får nu, utöver vad som framgår av de ursprung­liga direktiven, även i uppdrag att ta ställning till om, och i så fall på vilket sätt, tillämp­nings­området för lagen (2012:278) om inhämt­ning av uppgifter om elektro­nisk kommu­nikation i de brotts­bekäm­pande myndig­heternas under­rättelse­verksamhet, förkortad inhämt­nings­lagen, bör utvidgas. Utredaren ska vidare ta ställning till hur besluts­ord­ningen bör se ut vid en eventuell utvidg­ning av inhämt­nings­lagens tillämpn­ings­område, och lämna nödvändiga författ­nings­förslag.

Enligt de ursprung­liga direktiven skulle upp­draget redo­visas senast den 2 februari 2023. Genom tilläggs­direktiv den 22 december 2021 förkorta­des utred­nings­tiden till den 14 oktober 2022 (dir. 2021:113). Utred­nings­tiden ligger fast för det ursprung­liga upp­draget som ska redo­visas i ett del­betänkande. De delar av upp­draget som omfattas av dessa tilläggs­direktiv ska slut­redovisas senast den 31 januari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen beslutade den 14 oktober 2020 kommitté­direktiv om utökade möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel (dir. 2020:104). Enligt direk­tiven ska en särskild utredare se över delar av regle­ringen om hemliga tvångs­medel. Syftet är att ta ställ­ning till hur hemliga tvångs­medel ska kunna användas i större utsträck­ning för att bekämpa allvarlig brotts­lighet. I upp­draget ingår bland annat att ta ställ­ning till i vilka situa­tioner hemlig över­vakning av elektro­nisk kommu­nikation bör få användas för att lokali­sera skäligen
miss­tänkta. Utredaren ska även ta ställ­ning till om skyddet för den perso­nliga inte­griteten bör stärkas och vid behov lämna sådana förslag.

Utredaren får nu, utöver vad som framgår av de ursprung­liga direktiven, även i uppdrag att

• särskilt bedöma om det finns ett behov av att ändra reglerna om under­rättelse till enskild om använd­ning av hemliga tvångs­medel,
• ta ställ­ning till om och i så fall i vilka situa­tioner hemlig över­vakning av elektro­nisk komm­unika­tion bör få använ­das för att lokali­sera personer som är häktade i sin frånvaro efter att en förunder­sökning har avslutats eller som har uteblivit eller avvikit från verk­ställig­het av påföljder, och
• lämna förslag till författ­nings­ändringar som bedöms nödvändiga.

Enligt direktiven skulle upp­draget redovisas senast den 14 april 2022. Utred­nings­tiden ligger fast för större delen av det ursprung­liga uppdraget som ska redo­visas i ett del­betänkande. Utred­nings­tiden ska dock förlängas för frågan i de ursprung­liga direktiven om i vilka situa­tioner hemlig över­vakning av elektro­nisk kommu­nikation bör få användas för att lokali­sera skäligen miss­tänkta. Den frågan ska, tillsam­mans med den del av upp­draget som omfattas av dessa tilläggs­direktiv, slut­redo­visas senast den 14 oktober 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.