Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet, Miljödepartementet
Utskott: Miljö- och jordbruksutskottet
Status: Remiss

Utskottsbetänkande (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om vattenvård från allmänna motionstiden 2022/23. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att anlägga och restaurera våtmarker.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Miljömålsberedningen har lämnat sitt delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck till regeringen. Miljömålsberedningens uppdrag har varit att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion med ambitionen att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

För att kunna nå Parisavtalets 1,5-gradersmål, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och därmed möjliggöra att Generationsmålet ska kunna nås, behöver de globala utsläppen av växthusgaser minska snabbt. I första hand är det önskvärt att alla länder ställer om sina territoriella utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet och inför ett enhetligt och tillräckligt högt pris på koldioxid. Dock är inte 1,5-gradersmålet på väg att nås med dagens beslut om styrmedel och åtgärder.

Miljömålsberedningens uppdrag har varit att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion med ambitionen att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Miljömålsberedningen instämmer i budskapen från FN:s klimatpanel (IPCC) och understryker klimatfrågans allvar och vikten av handling.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Delbetänkande av Miljömålsberedningen.

Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74) med uppdrag att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås. Kommittén har antagit namnet Miljömålsberedningen (M 2010:04).

Miljömålsberedningens övergripande uppdrag är att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prioriterade områden. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter. Det övergripande uppdraget gäller till och med 2020. Beredningen kommer under denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med regeringens prioriteringar.

Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslutade den 31 maj 2018 (dir. 2018:44) ska Miljömålsberedningen (M 2010:04) föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Strategin ska bidra till att relevanta delar av Generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås, och därmed även bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

SOU (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför dels  om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening, dels om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta och att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden. Yrkandena rör bl.a. havsförvaltning, vattenrening, utsläpp av mikroplaster och dricksvatten. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Delbetänkande från Miljömålsberedningen, som arbetar med regeringens uppdrag att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Den parlamentariska Miljömålsberedningen ska bidra med underlag till regeringens strategiska och långsiktiga utveckling av arbetet för att nå de nationella miljömålen. Beredningens uppdrag gäller tills vidare.

Beredningens övergripande uppdrag är att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Inom ramen för detta övergripande uppdrag ska beredningen föreslå hur målen kan nås genom politiskt förankrade förslag till strategier för områden som regeringen prioriterar. Genom tilläggsdirektiv ska regeringen besluta om uppdrag om de särskilda strategier som beredningen ska ta fram.

Detta är ett långsiktigt arbete och därför ska beredningens uppdrag gälla tillsvidare. Arbetet ska genomföras i samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner, regioner, myndigheter och andra aktörer. Beredningen ska ta sin utgångspunkt i Sveriges genomförande av FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Miljömålsberedningen ska utvärderas 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittédirektiv (PDF)

I propositionen föreslår regeringen en inriktning för havsmiljöpolitiken.

I propositionen föreslår regeringen föreslår två övergripande principer som ska gälla för havsmiljöarbetet framöver: att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas
samt att övergödningen ska minska. Därutöver föreslår regeringen hur
Sverige ska fortsätta arbeta internationellt för regleringar och kontroll av
farliga ämnen så att tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön minskar.
I propositionen föreslår regeringen föreslår även att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av
marina områden för att bidra till att nå den internationella målsättningen
om att 30 procent av de marina områdena ska vara skyddade till 2030. Av
de skyddade områdena ska en tredjedel vara strikt skyddade, motsvarande
10 procent.

Propositionen innehåller också regeringens bedömningar av kopplingar
mellan havet och klimatförändringar samt hur en förbättrad helhetssyn, i
såväl planering som genomförande, mellan åtgärdsprogrammen för
vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön ska ge ett
effektivare åtgärdsarbete från källa till hav och hur arbetet för att minska
övergödningen ska bedrivas. Vidare lämnar regeringen sin bedömning av
hur en hållbar fiskförvaltning samt förvaltning av predatorer ska kunna
integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. I propositionen föreslår regeringen
lämnar också sin bedömning av hur sjöfartens påverkan på havsmiljön ska
kunna minskas.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Den parlamentariska Miljömålsberedningen ska bidra med underlag till regeringens strategiska och långsiktiga utveckling av arbetet för att nå de nationella miljömålen. Beredningens uppdrag gäller tills vidare.

Beredningens övergripande uppdrag är att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Inom ramen för detta övergripande uppdrag ska beredningen föreslå hur målen kan nås genom politiskt förankrade förslag till strategier för områden som regeringen prioriterar. Genom tilläggsdirektiv ska regeringen besluta om uppdrag om de särskilda strategier som beredningen ska ta fram.

Detta är ett långsiktigt arbete och därför ska beredningens uppdrag gälla tillsvidare. Arbetet ska genomföras i samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner, regioner, myndigheter och andra aktörer. Beredningen ska ta sin utgångspunkt i Sveriges genomförande av FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Miljömålsberedningen ska utvärderas 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer