Betänkande av Kommittén om översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.
I Sverige finns en bred politisk uppslutning bakom det finanspolitiska ramverket. Ramverket har sitt ursprung i den djupa ekonomiska kris Sverige genomgick i början av 1990-talet. Under krisen ökade den offentliga skulden snabbt vilket tvingade fram en drastisk omläggning av finanspolitiken. Statens budgetprocess ändrades för att stärka budgetdisciplinen och ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande infördes. Ett viktigt verktyg för att vända utvecklingen och uppnå överskottsmålet var ett flerårigt utgiftstak för statens och pensionssystemets utgifter.
Det finanspolitiska ramverket och den breda politiska uppslutningen bakom det har bidragit till en gynnsam utveckling av Sveriges ekonomi och offentliga finanser.
Den parlamentariska kommittén för översyn av den offentliga sektorns finansiella sparande föreslår nu mindre förändringar i ramverket för att anpassa det till aktuella förhållanden och de förändringar av Europeiska unionens finanspolitiska regler som nyligen beslutats.
Kommittén föreslår följande förändringar av ramverket:
- Överskottsmålet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande ändras från dagens målnivå om en tredjedels procent av BNP till ett balansmål, där inkomster och utgifter är lika stora i genomsnitt över en konjunkturcykel.
- Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande anpassas till terminologin i nationalräkenskaperna enligt ENS2010. I budgetlagen och regeringens skrivelse till riksdagen om det finanspolitiska ramverket, ändras begreppet till målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande. Samtidigt föreslås att termen ”överskottsmål” stryks i budgetlagen. Dessa förslag ändrar ingenting i ramverkets funktion utan är endast en anpassning till nya nivån på målet och rådande redovisningsprinciper.
- Uppföljningen av saldomålet förtydligas genom att en tydlig avvikelse från målet föreligger när det strukturella sparandet bedöms avvika från målet, uppåt eller nedåt, med en halv procent av BNP. Vidare föreslås att innebörden av begreppet ”budgetutrymme” definieras som det strukturella sparandets positiva avvikelse från saldomålet. Om avvikelsen är negativ föreligger ett besparingsbehov.
- Finanspolitiska rådet får fler uppgifter och en något förändrad roll i enlighet med EU direktivet 2011/85.
Den nya målnivån föreslås gälla tills vidare från och med den 1 januari 2027 men ska ses över under den mandatperiod som följer efter den mandatperiod då förändringarna träder i kraft. Ett så brett politiskt stöd som möjligt för framtida förändringar av saldomålet bör eftersträvas.
SOU (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.