Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utskott: Miljö- och jordbruksutskottet
Status: Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel.

I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla.

Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar.

De innebär bland annat:

• Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna.
• Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottsbetänkande (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen föreslås lagändringar som syftar till att genomföra delar av de ändrade direktiven om förnybar energi och om bränslekvalitet och det omarbetade energieffektivitetsdirektivet samt till att anpassa svensk rätt till EU-förordningen ReFuelEU Aviation. Det föreslås också ändringar som genomför de förslag avseende reduktionsplikten som regeringen har aviserat budgetpropositionen för 2025.

Det föreslås en ny lag om offentliggörande av information om datacenters energiprestanda. Den innebär att datacenter ska rapportera in information om bland annat energianvändning till en europeisk databas. Kravet ska inte gälla för datacenter som används för säkerhetskänslig verksamhet eller för försvars- eller krisberedskapsändamål eller där tjänster tillhandahålls uteslutande för säkerhetskänslig verksamhet eller för försvars- eller krisberedskapsändamål.

I lagrådsremissen lämnas också förslag om nya och ändrade hållbarhetskriterier för förnybara bränslen, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen. Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Det föreslås även följdändringar i lagen om skatt på energi och lagen om elcertifikat.

Det föreslås nya nivåer för reduktionsplikten och en möjlighet att uppfylla reduktionsplikten genom leverans av fossilfri el.

Vidare föreslås ändringar i drivmedelslagen. Ändringarna innebär bland annat att kravet på drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen från levererade drivmedel slopas.

De flesta lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Vissa av de lagändringar som handlar om hållbarhetskriterier föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 respektive den 1 januari 2030.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I promemorian föreslås hållbarhetskriterier för förnybara bränslen av ickebiologiskt ursprung och återvunna kolbränslen. För att sådana bränslen ska anses som hållbara ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 70 procent jämfört med användning av fossila bränslen.

Fler anläggningar som producerar el, värme eller kyla från fasta biobränslen ska uppfylla hållbarhetskriterier. Det införs också krav på minskade växthusgasutsläpp för vissa anläggningar som hittills endast har behövt uppfylla kriterierna om skydd för vissa områden (markkriterierna). Det föreslås även nya markkriterier som ska vara uppfyllda för att biodrivmedel och biobränslen som produceras av agrobiomassa och skogsbiomassa ska anses som hållbara.

Vidare föreslås att kravet på drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen från levererade drivmedel slopas. 

Ändringarna genomför ändringar i EU:s direktiv om främjande av energi från förnybara energikällor.

I promemorian föreslås också ändringar av reduktionsplikten. Reduktionsplikten för flygfotogen ska tas bort. Den nya reduktionsplikten för bensin och diesel ska bli mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering genom att det blir möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddningsstationer. Nivåerna för de utsläppsminskningar som ska åstadkommas av den nya reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Syftet med förslaget är att det s.k. ESR-åtagandet för 2030 ska kunna nås. Regeringen avser samtidigt att föreslå att skatten på bensin och diesel sänks för att priset vid pump inte ska öka till följd av förslaget om ändrade reduktionsnivåer. En samlad redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen redovisas årligen i klimatredovisningen till budgetpropositionen.

I en ny lag om offentliggörande av information om energiprestanda för vissa datacenter föreslås att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra viss information. Den nya lagen genomför en del av EU:s direktiv om energieffektivitet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Vissa av kraven på minskade utsläpp av växthusgaser föreslås träda i kraft den 1 januari 2030.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 25 september 2025

I propositionen föreslås lagändringar som syftar till att genomföra delar av de ändrade direktiven om förnybar energi och om bränslekvalitet och det omarbetade energieffektivitetsdirektivet samt till att anpassa svensk rätt till EU-förordningen ReFuelEU Aviation. Det föreslås också ändringar som genomför de förslag avseende reduktionsplikten som regeringen har aviserat i budgetpropositionen för 2025.

Det föreslås en ny lag om offentliggörande av information om datacenters energiprestanda. Lagen innebär att datacenter ska rapportera in information om bland annat energianvändning till en europeisk databas. Datacenter som används för eller tillhandahåller tjänster för vissa ändamål behöver inte rapportera enligt lagen.

I propositionen lämnas också förslag om nya och ändrade hållbarhetskriterier för förnybara bränslen, förnybara bränslen av icke biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen. Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Det föreslås även följdändringar i lagen om skatt på energi och lagen om elcertifikat.

Det föreslås nya nivåer för reduktionsplikten och en möjlighet att uppfylla reduktionsplikten genom leverans av fossilfri el.

Vidare föreslås ändringar i drivmedelslagen. Ändringarna innebär bland annat att kravet på drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen från levererade drivmedel slopas.

De flesta lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Vissa av de lagändringar som handlar om hållbarhetskriterier föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 respektive den 1 januari 2030.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 12 november 2024