Ett modernt utsökningsförfarande
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Civilutskottet
Status: Proposition

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsöknings­balken och i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsöknings­balken för att effektivisera utsökningsförfarandet.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsöknings­balken och konkurslagen. Riksdagen avslår ett motions­yrkande om att riksdagen ska avslå förslaget till ändring i 7 kap. 11 § utsöknings­balken om anstånd vid löne­utmätning.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld.

Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten.

En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden.

De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen föreslår ändringar i utsöknings­balken i syfte att under­lätta situa­tionen för gäldenärer som har löne­utmät­ning och att effektivi­sera utsöknings­förfarandet.

En gäldenär som inte kan betala sina förfallna skulder kan bli föremål för löne­utmätning hos Krono­fogde­myndig­heten. Utmät­ningen kan pågå under lång tid och många lever då på knappa ekono­miska resurser. Särskilt gälde­närer som har barn kan ha svårt att få pengarna att räcka hela månaden. Regeringen föreslår därför att det belopp som en gäldenär får förbehålla sig vid löne­utmät­ning höjs för barn­familjer. Det ska också bli tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betal­ningen mer än en gång under pågående löne­utmätning. Genom förslagen kan fler gäldenärer få en drägligare vardag och lättare hantera oförut­sedda händelser, som till exempel sjukdom.

I syfte att skapa en mer resurs­effektiv hantering föreslår regeringen att Krono­fogde­myndig­heten inte längre ska behöva ändra ett beslut om löne­utmät­ning om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt.

För att bättre utnyttja digitali­seringens möjlig­heter föreslår rege­ringen dessutom att en ansökan om utmät­ning eller annan verk­ställig­het ska kunna ges in till Krono­fogde­myndig­heten digitalt.

Lagändringen som rör förbehålls­beloppen föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lag­ändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I sitt betänkande lämnar Utsökningsutredningen förslag vars övergripande syfte är att det ska leda till ett mer effektivt utsökningsförfarande.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen föreslår flera åtgärder för att effektivisera och modernisera utsökningsförfarandet. Genom förslagen uppnås ett högre försäljningspris för utmätt egendom, fler skulder blir betalda snabbare och förtroendet för utsökningssystemet ökar.

Utmätning på distans är ett effektivt verktyg för att hitta och säkerställa utmätningsbar egendom. I propositionen föreslår regeringen föreslår att reglerna om biträde vid utmätning på distans utvidgas till fler brottsbekämpande myndigheter. På så sätt stärks Kronofogdemyndighetens möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt säkra tillgångar, vilket innebär att fler borgenärer kan få betalt för sina fordringar. Det utgör också ett led i arbetet med att motverka och förebygga organiserad brottslighet och kan bidra till att säkra brottsoffers möjlighet till skadestånd.

I propositionen föreslås det vidare att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid utmätning. Även fast egendom föreslås kunna säljas på ett modernt sätt, exempelvis genom e-auktion. Av samma skäl föreslås det att bostadsrätter ska kunna säljas under hand av t.ex. fastighetsmäklare. Förslagen i dessa delar leder till ett effektivare förfarande och högre försäljningspris.

Utsökningsförfarandet är ingripande för gäldenärer och deras familjer. Det är därför viktigt att regelverket är enkelt att tillämpa och tydligt för alla berörda. I propositionen föreslår regeringen föreslår därför att Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa ska framgå direkt av utsökningsbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen föreslår ändringar i utsök­nings­balken för att effekti­visera verk­ställig­heten av förvalt­nings­myndig­heters beslut om åter­krav och annan betal­nings­skyldighet.

Att statens och kom­muners berät­tigade krav på betal­ning kan verk­ställas effektivt bidrar till att upp­rätt­hålla betal­nings­moralen och för­troen­det för vårt väl­färds­sam­hälle. Det kan handla om avgifter och återkrav på utbetalda ersätt­ningar som en myndig­het har beslutat att mot­tagaren inte har rätt till. I de fall där den betal­nings­skyldige inte betalar på frivillig väg måste myndig­heterna kunna kräva betal­ning på ett snabbt och enkelt sätt.

I propositionen föreslår regeringen föreslår därför att förvalt­nings­myndig­heters beslut som avser betal­nings­skyldig­het ska vara direkt verk­ställbara. Det innebär att myndig­heterna inte behöver ansöka om betal­nings­före­läggande eller föra talan vid allmän domstol för att kunna vända sig till Krono­fogde­myndig­heten för verk­ställighet. Detsamma föreslås gälla för arbets­lös­hets­kassors beslut om återkrav. För att till­godose nöd­vändiga rätts­säker­hets­krav ska det krävas att besluten är möj­liga att över­klaga och som utgångs­punkt ska de också ha fått laga kraft innan verk­ställig­het får ske.

I propositionen föreslår regeringen före­slår dess­utom att ett barns ansökan om verk­ställighet som avser skade­stånd på grund av brott ska få göras av endast en vård­nads­havare, om den andra vård­nads­havaren är den som är skade­stånds­skyldig eller om det annars finns särskilda skäl.

Lagändringarna före­slås träda i kraft den 1 september 2022. För Centrala studie­stöds­nämnden föreslås de nya reglerna tillämpas på beslut som med­delas först efter den 31 augusti 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen lämnar förslag för att utöka möjligheterna till distansutmätning och underlätta Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar i mål om utmätning.

Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten har ändamålsenliga verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom och för att verkställa utmätningar. Genom ett effektivt förfarande blir fler skulder betalda snabbare och förtroendet för utsökningsförfarandet ökar. Kronofogdemyndighetens arbete utgör också en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet.

I propositionen föreslår regeringen föreslår följande:

• Förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet.
• En skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna upplysningar i mål om utmätning.
• Ett tydliggörande av ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningar i syfte att ytterligare stärka såväl effektiviteten som rättssäkerheten i myndighetens verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen föreslår ändringar i utsök­nings­balken i syfte att under­lätta situa­tionen för gälde­närer som har löne­utmät­ning och att effekti­vi­sera ut­sök­nings­för­farandet.

En gäldenär som inte kan betala sina för­fallna skulder kan bli föremål för löne­utmät­ning hos Krono­fogde­myndig­heten. Utmät­ningen kan pågå under lång tid och många lever då på knappa ekono­miska resurser. Särskilt gälde­närer som har barn kan ha svårt att få pengarna att räcka hela månaden. I propositionen föreslår regeringen före­slår därför att det belopp som en gälde­när får förbe­hålla sig vid löne­utmät­ning höjs för barn­familjer. Det ska också bli tydli­gare att en gälde­när kan få anstånd med betal­ningen mer än en gång under pågå­ende löne­utmät­ning. Genom förs­lagen kan fler gälde­närer få en drägli­gare vardag och lät­tare han­tera oförut­sedda händel­ser, som t.ex. sjuk­dom.

I syfte att skapa en mer resurs­effektiv han­tering före­slår regeringen att Krono­fogde­myndig­heten inte längre ska behöva ändra ett beslut om löne­utmät­ning om resul­tatet av ändringen skulle vara obetyd­ligt.

För att bättre utnyttja digi­tali­seringens möjlig­heter föreslår regeringen dess­utom att en ansökan om utmät­ning eller annan verk­ställig­het ska kunna ges in till Krono­fogde­myndig­heten digitalt.

Lagändringen som rör för­behålls­belop­pen föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lag­änd­ringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer