Ökad internationalisering av universitet och högskolor
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet
Status: Beslut

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till änd­ringar i utlänningslagen och lagen om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare samt följdändringar i lagen om särskild utlännings­kontroll.

Regeringens förslag behandlar genomförandet av student- och forskar­direktivet. Förslagen innebär att det ska införas nya regler om uppehållstill­stånd för forskning och studier inom högre utbildning. Vidare föreslås nya bestämmelser om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverk­samhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Det föreslås även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utredaren lämnar i detta slutbetänkande förslag som syftar till att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation bl.a. genom att underlätta internationell studentrekrytering, förenkla utländska studenters väg till Sverige och öka synligheten utomlands för Sverige som kunskapsnation och studiedestination.

Utredaren förslår bland annat:

• Ett mer heltäckande stipendiesystem som bland annat innebär en fördubbling av de medel som fördelas direkt av universitet och högskolor och ett nytt flaggskeppsstipendium för särskilt kvalificerade studenter.
• Regler för studieavgifter som är mer rättssäkra för studenten och mer flexibla för lärosätet. Lärosätena får möjlighet att använda upp till 0,3 % av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för att sätta ner studieavgiften i vissa fall, t.ex. inom ramen för strategiska samarbeten.
• En ökad närvaro för svensk högre utbildning och forskning i utlandet genom dels en utvecklad utlandsorganisation som bygger på dagens innovations- och forskningsråd, dels ett pilotprojekt där två särskilda utlandskontor skapas för högre utbildning och forskning.
• En bättre samordning av frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning, forskning och forskningsnära innovation genom en plattform för internationalisering som leds av fem myndigheter (Svenska institutet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova) tillsammans med en representant för övriga forskningsfinansiärer och två representanter för lärosätena.
• De fem ovan nämnda myndigheterna får i uppdrag att stödja internationaliseringen av svensk forskning, högre utbildning och forskningsnära innovation genom en kontinuerlig, internationellt orienterad omvärldsbevakning och omvärldsanalys.
• Förenklingar av regler och förfaranden som underlättar för tredjelandsstudenter att komma till Sverige för att studera.
• Lärosätena får ett större ansvar i handläggningen av uppehållstillstånd för studier, i ett första steg när det gäller bedömningen av studieavsikt.
• En förtydligad studentstatus för studenter inom utbytesutbildning och beställd utbildning.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Internationalisering av universitet och högskolor höjer kvaliteten inom högre utbildning och forskning. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå nya mål och en nationell strategi för internationaliseringen av universitet och högskolor. Strategin ska omfatta både utbildnings- och forskningsverksamheten. Nu har utredaren lämnat sitt delbetänkande.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

I propositionen presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021– 2024. Den omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer och en framstående kunskapsnation.

I propositionen föreslår regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) lämnat förslag och redovisat bedömningar om ökade medel till forskning och innovation. I budgetpropositionen föreslås och beräknas betydande höjningar av anslagen för forskning och utveckling med totalt 3,75 miljarder kronor 2024. I denna proposition beskrivs satsningarna närmare. Utgångspunkten för satsningarna är att forskningen ska vara av hög kvalitet och att satsningarna ska ge förutsättningar för fler forskningsmiljöer av högsta kvalitet.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Läs mer