Utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet, sanktioner och tillsyn – tre frågor om säkerhetsskydd
Departement: Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Beslut

Lagändringar ska göras för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet och att verksamhetsutövare oftare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i situationer där det finns risk för att en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

Vidare ska verksamhetsutövare göra särskilda säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar vid exempelvis utkontrakteringar som kräver säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddsreglerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår regeringen ändringar i säkerhetsskyddslagen.

Ändringarna innebär bland annat följande:

• Säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet.
• Verksamhetsutövare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i fler situationer som innebär att en annan aktör kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten.
• Verksamhetsutövare ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva lämpligheten av utkontrakteringar och liknande förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal, samt i vissa fall samråda med tillsynsmyndigheten. Om ett förfarande är olämpligt ur säkerhets skyddssynpunkt ska tillsynsmyndigheten få besluta att det inte får genomföras och även ingripa i ett pågående förfarande.
• Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta vitesföreläggande och sanktionsavgift mot den som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningens krav.

Förutom ändringar i säkerhetsskyddslagen föreslår regeringen följdändringar i två andra lagar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
• verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

För att stärka skyddet för Sveriges säker­het föreslår regeringen komplet­teringar av säker­hets­skydds­lagen (2018:585).

Förslaget innebär bland annat följande:

• Verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhets­känslig verksam­het eller viss egendom ska vara skyldiga att innan ett sådant förfarande inleds genom­föra en särskild säker­hets­skydds­bedöm­ning och en lämp­lighets­prövning.
• Verksamhetsutövare ska vara skyldiga att inför över­låtel­sen samråda med en sam­råds­myn­dighet.
• Samrådsmyndigheten ska få möjlighet att före­lägga verk­sam­hets­utövare att vidta åtgärder för att upp­fylla sina skyldig­heter enligt lagen och ytterst besluta att en över­låtelse inte får genom­föras (förbud).
• En överlåtelse i strid med ett förbud ska vara ogiltig.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Den 16 maj 2018 antog riksdagen en ny säkerhetsskyddslag som träder i kraft den 1 april 2019. Den nya regleringen bygger i stora delar på de förslag som lämnades i betänkandet En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25. Utredningen har haft i uppdrag att i vissa delar komplettera de förslag som lämnades där.

Utredningen har bland annat haft i uppdrag att

• kartlägga behovet av att förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet, och föreslå olika förebyggande åtgärder, t.ex. tillståndsprövning,
• föreslå ett system med sanktioner i säkerhetsskyddslagstiftningen,
• föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad, och
• analysera och föreslå i vilken utsträckning verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska vara skyldiga att ingå säkerhetsskyddsavtal vid överenskommelser med utomstående som berör den säkerhetskänsliga verksamheten.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Syftet är att i linje med slutsatserna i den nationella säkerhetsstrategin stärka förmågan att effektivt och samordnat förebygga och möta omedelbara hot mot och utmaningar för Sveriges säkerhet.

Utredaren ska bland annat

• kartlägga behovet av att förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet, och föreslå olika förebyggande åtgärder, t.ex. tillståndsprövning,
• föreslå ett system med sanktioner i säkerhetsskyddslagstiftningen,
• föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Det ingår inte i uppdraget att överväga ändringar i grundlag.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår regeringen ändringar i säkerhetsskyddslagen.

Ändringarna innebär bland annat följande:

• Säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet.
• Verksamhetsutövare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i fler situationer
  som innebär att en annan aktör kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten.
• Verksamhetsutövare ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva lämpligheten av utkontrakteringar och liknande förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal, samt i vissa fall samråda med tillsynsmyndigheten. Om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt ska tillsynsmyndigheten få besluta att det inte får genomföras och även ingripa i ett pågående förfarande.
• Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta vitesföreläggande och sanktionsavgift mot den som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningens krav.

Förutom ändringar i säkerhetsskyddslagen föreslår regeringen följdändringar i två andra lagar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår regeringen kompletteringar av säkerhetsskyddslagen (2018:585).

Förslaget innebär bland annat följande:

• Verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhetskänslig verksamhet eller viss egendom ska vara skyldiga att genomföra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och en lämplighetsprövning.
• Verksamhetsutövare ska vara skyldiga att inför överlåtelsen samråda med en samrådsmyndighet.
• Samrådsmyndigheten ska få möjlighet att förelägga verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt lagen och ytterst besluta att en överlåtelse inte får genomföras (förbud).
• En överlåtelse i strid med ett förbud ska vara ogiltig.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Syftet är att i linje med slutsatserna i den nationella säkerhetsstrategin stärka förmågan att effektivt och samordnat förebygga och möta omedelbara hot mot och utmaningar för Sveriges säkerhet.

Utredaren ska bland annat

• kartlägga behovet av att förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet, och föreslå olika förebyggande åtgärder, t.ex. tillståndsprövning,
• föreslå ett system med sanktioner i säkerhetsskyddslagstiftningen,
• föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Det ingår inte i uppdraget att överväga ändringar i grundlag.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.