I betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen föreslår LSS-utredningen en ny lag: lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Lagen ska även i framtiden förkortas LSS.
Utredningen har utrett LSS och assistansersättningen. Den har haft två huvudsyften:
- Statens kostnader för personlig assistans får inte blir högre än de är i dag.
- Insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna.
Utredningen har utrett delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den har också utrett assistansersättningen, som hör till socialförsäkringsbalken.
Utredningen föreslår tre nya LSS-insatser
• Personlig service och boendestöd.
• Personligt stöd till barn.
• Förebyggande pedagogiskt stöd.
Utredningen föreslår bland annat också:
- att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans
- att personlig assistans ersätts med andra insatser för barn under 16 år
- att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd
- att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar
Förslagen minskar statens och kommunernas kostnader
Om förslagen genomförs beräknar utredningen att statens kostnader kommer att minska med cirka 600 miljoner kronor varje år.
Utredningen beräknar att kommunernas kostnader samtidigt ökar med mellan 300 miljoner och 400 miljoner kronor om året.
Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022.
SOU (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.