En attraktiv gymnasieutbildning för alla
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Utbildningsutskottet
Status: Proposition

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.

Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår de föreslagna bestämmelserna om ett undantag för elever på introduktionsprogram från vissa behörighetskrav till högskoleförberedande program. Därmed bifalls två motions­yrkanden.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Därmed tillstyrker utskottet två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och avstyrker propositionen. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

• Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
• Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
• Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
• Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
• Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen vill att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och föreslår därför en rad förbättringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förslagen i lagrådsremissen handlar till stor del om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har lämnat en lagrådsremiss med två förslag för ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet.

Förslagen är en justerad version av förslagen i propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/18:184). I förhållande till den propositionen har förslaget om ett estetiskt ämne på alla nationella program tagits bort och vissa språkliga justeringar av lagförslaget har gjorts. Vidare har ikraftträdandet och tidpunkten när lagändringarna ska tillämpas första gången senarelagts. Syftet med förslagen är att göra yrkesprogrammen mer attraktiva för elever som inte har bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasieskolan eller inte.

Förslagen bedöms gynna kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Elever på yrkesprogram har visserligen redan i dag rätt att läsa det som krävs för grundläggande behörighet, men det fungerar inte alltid i praktiken. I propositionen föreslår regeringen bedömer att detta kan ha bidragit till att andelen elever som väljer ett yrkesprogram har minskat under flera år.

I propositionen lämnas förslag på de lagändringar som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Förslagen innebär bland annat att stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Detta gäller alla skolformer som omfattas av bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Läs mer