Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet, Kulturdepartementet
Utskott: Konstitutionsutskottet
Status: Beslut

Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag.

Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete.

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget som innebär att statliga förvaltnings­myndigheter, kommuner och regioner på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter ska lämna uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, med ett förtydligande tillägg i lagtexten att uppgifts­skyldigheten på samma sätt som för Justitie­kanslern och Riks­revisionen inte gäller för Riksdagens ombudsmän.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar i huvudsak regeringens förslag till lag om Institutet för mänskliga rättigheter och antar förslagen till ändring i lagen om offentlig anställning och offentlighets- och sekretesslagen, med några mindre ändringar av rättelsekaraktär. Förslagen innebär att en ny myndighet, Institutet för mänskliga rättigheter, inrättas som ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Riksdagen bifaller ett motionsyrkande om att lagen om Institutet för mänskliga rättigheter inte ska innehålla en bestämmelse om att institutet får föreslå att Sveriges folkrättsliga åtaganden utvidgas inom området mänskliga rättigheter. Därmed bifalls inte propositionen i denna del. Övriga motionsyrkanden avslås.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen föreslås att statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter ska lämna uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Skyldigheten ska inte gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Beslut

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen avser att inrätta en ny myndighet, Institutet för mänskliga rättigheter. I lagrådsremissen föreslås en ny lag och lagändringar som ska reglera institutets verksamhet. Förslagen i den nya lagen, lagen om Institutet för mänskliga rättigheter, omfattar i huvudsak institutets uppgifter, institutets ledning och hur den ska utses samt institutets organisation i övrigt.

Det föreslås ändringar i en bestämmelse i lagen (1994:260) om offentlig anställning som reglerar förutsättningarna för att skilja institutets chef från sin anställning. Det föreslås också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som behandlar i vilken omfattning sekretess ska gälla i institutets verksamhet.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2021 i fråga om de bestämmelser som reglerar institutets styrelse och nomineringen av styrelseledamöter och i övrigt den 1 januari 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren Lise Bergh föreslår i denna promemoria att en nationell institution för mänskliga rättigheter, benämnd Sveriges nationella institution för mänskliga rättigheter, ska inrättas som en ny myndighet under regeringen. Institutionens övergripande uppdrag föreslås vara att självständigt främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Utredaren föreslår vidare att institutionen ska ges fem särskilda uppgifter. Den ska inom sitt verksamhetsområde
– följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och genomförs,
– lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna,
– ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete,
– främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, och
– främja information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Institutionen ska utöver dessa uppgifter ges möjlighet att föreslå att Sverige utvidgar sina folkrättsliga åtaganden på de mänskliga rättigheternas område.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter läggs till handlingarna. Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt på nytt låta utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Om regeringen finner skäl för att genom konstitutionsutskottet involvera riksdagen är utskottet berett att medverka i lämplig form i den fortsatta beredningen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I propositionen föreslås att statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter ska lämna uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Skyldigheten ska inte gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslår regeringen avser att inrätta en ny myndighet, Institutet för mänskliga rättigheter. I propositionen föreslås en ny lag och lagändringar som ska reglera institutets verksamhet.

Förslagen i den nya lagen, lagen om Institutet för mänskliga rättigheter, omfattar i huvudsak institutets uppgifter, institutets ledning och hur den ska utses samt institutets organisation i övrigt. Det föreslås ändringar i en bestämmelse i lagen (1994:260) om offentlig anställning som reglerar förutsättningarna för att skilja institutets chef från sin anställning. Det föreslås också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som behandlar i vilken omfattning sekretess ska gälla i institutets verksamhet.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2021 i fråga om de bestämmelser som reglerar institutets styrelse och nomineringen av
styrelseledamöter och i övrigt den 1 januari 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer