Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Utskottsbetänkande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om skärpta straff för fridskränkningsbrott och överträdelse av kontaktförbud, att förtalsbrott ska kunna ingå som ett led i fridskränkningsbrotten och olaga förföljelse, att utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd och att det s.k. väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i brottsbalken. Förslaget innebär att det införs ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
• förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
• utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:

• Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
• Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
• Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
• Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Våld och andra kränkningar i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. För att bättre återspegla brottslighetens allvar föreslår regeringen följande straffskärpningar:

• Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.
• Straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps så att böter tas bort från straffskalan.
• Mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud ska inte längre vara fria från straff utan i stället straffas med böter.

Det behövs också ytterligare åtgärder för att förebygga och bekämpa våld och andra kränkningar samt skydda dem som utsätts. Regeringen föreslår därför följande:

• Förtal och grovt förtal ska kunna ingå som ett led i dels grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, dels olaga förföljelse.
• Ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd.
• Det så kallade väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Betänkande av Hedersbrottsutredningen.

Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck. Utredaren skulle lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande i frågan om ett särskilt hedersbrott bör införas. Om utredaren bedömde det ändamålsenligt skulle utredaren lämna förslag på hur ett effektivare straffrättsligt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kan åstadkommas på något annat sätt.

Utredaren hade också i uppdrag att överväga hur preskriptionstiden för sådan brottslighet bör beräknas och ta ställning till om särskilda preskriptionsregler bör gälla om brott har begåtts mot en person under 18 år.

Vidare skulle utredaren analysera svensk domstols behörighet att döma över sådan brottslighet begången utomlands.

I uppdraget ingick också att analysera om minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning bör höjas och att lägga fram ett sådant förslag oavsett ställningstagande samt att överväga förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud.

Utredningen antog namnet Hedersbrottsutredningen (Ju 2019:05) och presenterar sina förslag i detta betänkande.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

En särskild utredare ska därför

• analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck,
• lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas,
• om utredaren bedömer det ändamålsenligt, lämna förslag på hur ett effektivare straffrättsligt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kan åstadkommas på något annat sätt,
• överväga hur preskriptionstiden för sådan brottslighet bör beräknas och ta ställning till om särskilda preskriptionsregler bör gälla om brott har begåtts mot en person under 18 år,
• analysera svensk domstols behörighet att döma över sådan brottslighet begången utomlands, samt
• lämna förslag på nödvändiga författningsändringar.

Utredaren ska också

• analysera om minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning bör höjas, samt
• lämna förslag på en höjning av minimistraffet oavsett ställningstagande i sak.

Slutligen ska utredaren

• överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av två tillkännagivanden från riksdagen och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar,
• analysera och vid behov föreslå de ytterligare förändringar på detta område som är lämpliga med anledning av den utvärdering av Sverige som Europarådets expertgrupp Grevio genomfört i fråga om artiklarna 52 och 53 i Istanbulkonventionen, samt
• analysera om det geografiska området vid särskilt utvidgat kontakt-förbud bör utvidgas och vid behov föreslå förändringar i lagstiftningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittédirektiv (PDF)

Hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas med kraft. De senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Fler åtgärder behöver dock vidtas. I propositionen föreslår regeringen föreslår därför att det införs ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck.

Brottet innebär att en särskild strängare straffskala införs för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet föreslås vara fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Våld och andra kränk­ningar i nära relationer är ett allvarligt samhälls­problem.

För att bättre återspegla brotts­lig­hetens allvar föreslår regeringen följande straff­skärp­ningar:

• Minimi­straffet för grov frids­kränkning och grov kvinno­frids­kränk­ning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.
• Straffet för över­trädelse av kontakt­förbud skärps så att böter tas bort från straff­skalan.
• Mindre allvarliga över­trädelser av kontakt­förbud ska inte längre vara fria från straff utan i stället straffas med böter.

Det behövs också ytter­ligare åtgärder för att före­bygga och bekämpa våld och andra kränk­ningar samt skydda dem som utsätts. I propositionen föreslår regeringen föreslår därför följande:

• Förtal och grovt förtal ska kunna ingå som ett led i dels grov frids­kränk­ning och grov kvinno­frids­kränkning, dels olaga förföljelse.
• Ett utvidgat kontakt­förbud ska kunna förenas med villkor om elektro­nisk över­vak­ning som en första­hands­åtgärd.
• Det s.k. väsent­lig­hets­kravet för kontakt­förbud avseende en gemen­sam bostad och för särskilt utvidgat kontakt­förbud tas bort.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 19 januari 2021.

En särskild utredare ska därför

• analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck,
• lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas,
• om utredaren bedömer det ändamålsenligt, lämna förslag på hur ett effektivare straffrättsligt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kan åstadkommas på något annat sätt,
• överväga hur preskriptionstiden för sådan brottslighet bör beräknas och ta ställning till om särskilda preskriptionsregler bör gälla om brott har begåtts mot en person under 18 år,
• analysera svensk domstols behörighet att döma över sådan brottslighet begången utomlands, samt
• lämna förslag på nödvändiga författningsändringar.

Utredaren ska också

• analysera om minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning bör höjas, samt
• lämna förslag på en höjning av minimistraffet oavsett ställningstagande i sak.

Slutligen ska utredaren

• överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av två tillkännagivanden från riksdagen och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar,
• analysera och vid behov föreslå de ytterligare förändringar på detta område som är lämpliga med anledning av den utvärdering av Sverige som Europarådets expertgrupp Grevio genomfört i fråga om artiklarna 52 och 53 i Istanbulkonventionen, samt
• analysera om det geografiska området vid särskilt utvidgat kontakt-förbud bör utvidgas och vid behov föreslå förändringar i lagstiftningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.