Åtgärder för att förhindra fusk vid högskoleprovet
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Utbildningsutskottet
Status: Beslut

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag, lagen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet. In- och utpasserings­kontroller ska i lagen definieras som kontroller med kroppsvisitation av provdeltagare vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs (in- och utpasseringskontroller). Ändamålet med sådana kontroller ska anges vara att motverka att fusk sker vid högskoleprovet genom användning av elektroniskt hjälpmedel. Med elektroniskt hjälpmedel ska avses elektronisk utrustning som kan lagra, sända eller ta emot information. Lagen ska i övrigt innehålla bestämmelser om hur sådana kontroller ska genomföras, konsekvenser av att en provdeltagare vägrar delta i en in- eller utpasseringskontroll, omhändertagande av elektroniska hjälpmedel som påträffas vid kontrollerna, bestämmelser om tystnadsplikt och bestämmelser om överklagande.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag, lagen om in- och utpasseringskontroll vid högskoleprovet, ändringar i lagen (1980:578) om ordningsvakter samt ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen syftar till att förhindra fusk vid högskoleprovet som sker genom användning av elektroniskt hjälpmedel.

Den nya lagen innebär bland annat att kontroll med kroppsvisitation av provdeltagare får utföras vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs (in- eller utpasseringskontroll).

En provdeltagare som vägrar genomgå en in- eller utpasseringskontroll före eller efter ett provpass ska nekas tillträde till den lokal som kontrollen avser under de återstående provpassen. En sådan provdeltagare ska inte heller få något resultat på provet, om det inte finns synnerliga skäl. Om det är fråga om en vägran att genomgå en utpasseringskontroll ska provdeltagaren dessutom stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för kontrollen, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagen om ordningsvakter föreslås kompletteras med en bestämmelse om att ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid in- eller utpasseringskontroll enligt lagen om in- och utpasseringskontroll vid högskoleprovet.

Det föreslås även införas en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen till skydd för uppgifter som hänför sig till planering eller andra förberedelser för in- och utpasseringskontroll enligt den nya lagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen har haft i uppdrag att bedöma om vissa åtgärder bör vidtas i syfte att förhindra fusk vid högskoleprovet. Huvudfrågan enligt direktiven är att ta ställning till om ett krav på kroppsvisitation vid högskoleprovet i syfte att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel kan utgöra en godtagbar begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation samt internationella åtaganden såsom Europakonventionen.

Utredningen förslår en särskild lag om kontroll vid högskoleprovet som tillåter och reglerar villkoren samt det praktiska genomförandet för de olika kontrollformerna med mera.

Det övergripande ändamålet med kontrollverksamheten är att motverka förekomsten av fusk som sker genom användning av elektroniska hjälpmedel, varmed i lagen avses elektronisk utrustning som kan lagra, innehålla, sända eller ta emot information.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Sedan tidigare har utredningen lämnat en del av uppdraget i betänkandet Kontroller vid högskoleprovet – ett lagförslag om åtgärder mot fusk. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande som innehåller den del som finns i tilläggsdirektivet. Utredningen har haft att ta ställning till om återkallande av ett antagningsbesked till högskoleutbildning på grund av att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter också ska leda till att godkänt betyg på en högskolekurs återkallas.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen har haft i uppdrag att bedöma om vissa åtgärder bör vidtas i syfte att förhindra fusk vid högskoleprovet. Huvudfrågan enligt direktiven är att ta ställning till om ett krav på kroppsvisitation vid högskoleprovet i syfte att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel kan utgöra en godtagbar begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation samt internationella åtaganden såsom Europakonventionen.

Utredningen förslår en särskild lag om kontroll vid högskoleprovet som tillåter och reglerar villkoren samt det praktiska genomförandet för de olika kontrollformerna med mera.

Det övergripande ändamålet med kontrollverksamheten är att motverka förekomsten av fusk som sker genom användning av elektroniska hjälpmedel, varmed i lagen avses elektronisk utrustning som kan lagra, innehålla, sända eller ta emot information.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till huruvida ett krav på kroppsvisitation vid högskoleprovet i syfte att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel kan utgöra en godtagbar begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation,
• bedöma vid hur stor andel av provlokalerna som kroppsvisitation vid högskoleprov i så fall bör genomföras,
• ta ställning till vem som ska genomföra kroppsvisitation,
• ta ställning till om uppgifter i Universitets- och högskolerådets beslut om på vilka platser kroppsvisitation ska utföras ska kunna omfattas av sekretess för att dessa platser inte ska bli kända i förväg,
• ta ställning till om sekretess bör gälla för sådan uppgift i anmälan om fusk vid högskoleprovet som kan leda till att den som har lämnat anmälan kan identifieras, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Utredaren får även föreslå andra åtgärder som syftar till att förhindra fusk vid högskoleprovet. Om utredaren finner att det inte är godtagbart med ett krav på kroppsvisitation ska utredaren föreslå andra åtgärder som bedöms ha god effekt i arbetet med att motverka fusk.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I propositionen föreslås en ny lag, lagen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet, ändringar i lagen (1980:578) om ordningsvakter samt ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen syftar till att förhindra att fusk sker vid högskoleprovet genom användning av elektroniskt hjälpmedel.

Den nya lagen innebär bland annat att kontroll med kroppsvisitation av provdeltagare får utföras vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs (in- och utpasseringskontroller).

En provdeltagare som vägrar att genomgå en in- eller utpasseringskontroll ska nekas tillträde till den lokal som kontrollen avser under de återstående provpassen. En sådan provdeltagare ska inte heller få något resultat på provet, om det inte finns synnerliga skäl. Om det är fråga om en vägran att genomgå en utpasseringskontroll ska provdeltagaren dessutom stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för kontrollen, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagen om ordningsvakter föreslås kompletteras med en bestämmelse om att ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid in- och utpasseringskontroller enligt lagen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet.

Det föreslås även införas en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen till skydd för uppgifter som hänför sig till planering eller andra förberedelser för in- och utpasseringskontroller enligt den nya lagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 26 maj 2020

Remissinstanser (PDF)

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till huruvida ett krav på kroppsvisitation vid högskoleprovet i syfte att förhindra användningen av otillåtna hjälpmedel kan utgöra en godtagbar begränsning av regeringsformens skydd mot kroppsvisitation,
• bedöma vid hur stor andel av provlokalerna som kroppsvisitation vid högskoleprov i så fall bör genomföras,
• ta ställning till vem som ska genomföra kroppsvisitation,
• ta ställning till om uppgifter i Universitets- och högskolerådets beslut om på vilka platser kroppsvisitation ska utföras ska kunna omfattas av sekretess för att dessa platser inte ska bli kända i förväg,
• ta ställning till om sekretess bör gälla för sådan uppgift i anmälan om fusk vid högskoleprovet som kan leda till att den som har lämnat anmälan kan identifieras, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Utredaren får även föreslå andra åtgärder som syftar till att förhindra fusk vid högskoleprovet. Om utredaren finner att det inte är godtagbart med ett krav på kroppsvisitation ska utredaren föreslå andra åtgärder som bedöms ha god effekt i arbetet med att motverka fusk.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.