Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Proposition

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Beslut

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.

Vid den första behandlingen bedömdes några lagförslag ha ett sådant samband med ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grundlagen att behandlingen av dessa förslag sköts upp till den slutliga behandlingen av grundlagsförslagen. I detta betänkande behandlar utskottet därför även regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, rättegångs­balken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brotts­bekämpande myndig­heternas underrättelseverksamhet. Lagändringarna före­slås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.

Utskottsbetänkande (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utvecklingen på det säkerhets- och försvars­politiska området har inne­burit att Sverige i högre grad än tidigare har kommit att sam­verka med andra länder och organisa­tioner för att avvärja hot mot fred och säkerhet. Sådana inter­natio­nella freds- och säker­hets­främ­jande sam­arbeten bygger i hög grad på förtro­ende och på att de hemliga upp­gifter som före­kommer inom ramen för sam­arbetena kan skyddas av de sam­verkande länderna.

För att stärka det straff­rättsliga skyddet mot spioneri­liknande gärningar föreslås att brotten utlands­spioneri, grovt utlands­spioneri och röjande av hemlig uppgift i inter­natio­nellt sam­arbete införs i brotts­balken. Därigenom blir det straff­bart att under vissa omstän­dig­heter t.ex. obehörigen röja hemliga upp­gifter som före­kommer inom Sveriges inter­natio­nella sam­arbeten och som kan skada Sveriges förhål­lande till någon annan stat eller mellan­folklig organisa­tion. Undan­tag från straff­ansvar ska gälla om gär­ningen med hänsyn till syftet och övriga omstän­digheter är försvarlig.

Straff­bestäm­melserna om obehörig och grov obehörig befatt­ning med hemlig uppgift samt vårds­löshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlands­spioneri.

Utlands­spioneri samt de former av obehörig befatt­ning med hemlig uppgift och vårds­löshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlands­spioneri krimina­li­seras även som tryck- och yttrande­frihets­brott. Meddelar­friheten och anskaffar­friheten begrän­sas när det gäller utlands­spioneri, grovt utlands­spioneri och grov obehörig befatt­ning med hemlig uppgift med grund i utlands­spioneri.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Betänkande av Utlandsspioneriutredningen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• kartlägga vilket skydd som för närvarande finns för uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i,
• analysera vilka konsekvenser ett röjande av sådana uppgifter kan få för Sverige, svenska intressen och det samarbete som Sverige deltar i och
• ta ställning till om, och i så fall på vilket sätt, skyddet för denna typ av uppgifter behöver förstärkas, såsom till exempel genom straffrättslig reglering.

Utredaren ska även analysera hur ett eventuellt förstärkt skydd förhåller sig till den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten samt Europakonventionen. Utredaren ska också analysera och ta ställning till om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är nödvändiga.

Utredaren ska lägga fram fullständiga författningsförslag där lagstiftning bedöms vara nödvändig.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att de hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för samarbetena kan skyddas av de samverkande länderna. För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. 

Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter till exempel obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri. Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 7 juni 2021

Läs mer

Utredaren ska bland annat

• kartlägga vilket skydd som för närvarande finns för uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i,
• analysera vilka konsekvenser ett röjande av sådana uppgifter kan få för Sverige, svenska intressen och det samarbete som Sverige deltar i och
• ta ställning till om, och i så fall på vilket sätt, skyddet för denna typ av uppgifter behöver förstärkas, såsom till exempel genom straffrättslig reglering.

Utredaren ska även analysera hur ett eventuellt förstärkt skydd förhåller sig till den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten samt Europakonventionen. Utredaren ska också analysera och ta ställning till om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är nödvändiga.

Utredaren ska lägga fram fullständiga författningsförslag där lagstiftning bedöms vara nödvändig.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.