Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar
Departement: Finansdepartementet
Utskott: Skatteutskottet
Status: Beslut

Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse.

Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I denna lagrådsremiss lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

Direktiven innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), däribland rekommendationer för att neutralisera effekterna av s.k. hybrida missmatchningar (åtgärd 2). Hybrida missmatchningar kan uppstå när olikbehandling i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen utnyttjas för att undkomma skatt.

Förslaget innebär att bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer som trädde i kraft den 1 januari 2019 utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar samt att även andra utgifter än ränteutgifter ska omfattas av bestämmelserna. Det föreslås också att tillämpningsområdet för dessa bestämmelser utökas till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. För att direktivens regler ska uppfyllas föreslås även ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I denna promemoria föreslås att bestämmelserna i inkomstskattelagen ska utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar samt att bestämmelserna ska omfatta även andra utgifter än ränteutgifter. Det föreslås också att tillämpningsområdet utökas till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. Det föreslås även ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) för att direktivets regler ska uppfyllas. Vidare anpassas lagar om skatteavtal med vissa medlemsstater för att motsvara direktivets krav.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I denna proposition lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i
genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

Direktiven innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), däribland rekommendationer för att neutralisera effekterna av s.k. hybrida missmatchningar (åtgärd 2). Hybrida missmatchningar kan uppstå när olikbehandling i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen utnyttjas för att undkomma skatt.

Förslaget innebär att bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer som trädde i kraft den 1 januari 2019 utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar samt att även andra utgifter än ränteutgifter ska omfattas av bestämmelserna. Det föreslås också att tillämpningsområdet för dessa bestämmelser utökas till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. För att direktivens regler ska uppfyllas föreslås även ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I denna proposition lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i
genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

Direktiven innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), däribland rekommendationer för att neutralisera effekterna av s.k. hybrida missmatchningar (åtgärd 2). Hybrida missmatchningar kan uppstå när olikbehandling i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen utnyttjas för att undkomma skatt.

Förslaget innebär att skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland inte ska tillämpas i ett visst fall samt att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag i stället för genom i dag gällande kungörelse. Vidare innebär förslaget att vissa mindre följdändringar görs i fråga om särskilda bestämmelser om tillämpning av avtalen med Bulgarien och Cypern.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer