Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt föreslår den att de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova avvecklas och att den externa forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten upphör.
Utredningens förslag
Dagens organisation för extern forsknings- och innovationsfinansiering inrättades för mer än tjugo år sedan. Sedan dess har det tillkommit uppgifter och de finansierande myndigheterna har förändrats över tid. Därtill har samhället genomgått stora förändringar, liksom de aktörer som samverkar med myndigheterna som står för den statliga finansieringen. Det är därför naturligt att den statliga organisationen behöver omprövas, framför allt för att bättre svara mot såväl dagens som morgondagens krav och förutsättningar.
Utredningens förslag utgår från ett systemperspektiv med fokus på hur de nya myndigheter som föreslås förhåller sig till varandra och till andra delar av dagens forsknings- och innovationssystem såsom privata finansiärer och lärosäten. Utredning har inte haft i uppdrag analysera enskilda myndigheter, utan ger i stället en bild av det system som blir resultatet av de samlade aktiviteterna som dagens finansiärer genomför och hur det uppfattas av de som använder det. Förslagen är ingen kritik av nuvarande finansiärer, utan syftar till att − via en reformerad myndighetsstruktur − skapa något som är mer effektivt och som bättre kan möta framtida behov.
Förslag – ny myndighetsstruktur med tre myndigheter
Utredningen föreslår att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt avvecklas de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Den externa forsknings finansieringen vid Energimyndigheten upphör.
All statlig extern konkurrensutsatt finansiering av forskning och innovation ska fördelas via de tre nya myndigheterna. Andra myndigheter som i dag lyser ut medel föreslås upphöra med detta och medel ska i stället utlysas, fördelas och administreras via Myndigheten för strategisk forskning. Rymdstyrelsen utgör enda undantaget och föreslås fortsätta med nuvarande verksamhet, enligt utredningens huvudförslag.
De tre nya myndigheterna föreslås ha sammanlagt 714 årsarbetskrafter. De totala förvaltningsanslagen för de tre myndigheterna uppskattas bli 790 miljoner kronor. De föreslås fördela 17,7 miljarder kronor till forskning och innovation per år.
- Vetenskapsmyndigheten föreslås ha 270 årsarbetskrafter och fördela 8,2 miljarder kronor per år,
- Myndigheten för strategisk forskning föreslås ha 344 årsarbetskrafter och fördela 7,8 miljarder kronor per år,
- Innovationsmyndigheten föreslås ha 100 årsarbetskrafter och för-dela 1,7 miljarder kronor per år.
Den föreslagna framtida myndighetsstrukturen baseras på principer för styrning och arbetssätt. Gränsdragning mellan de nya myndigheter utgår från vem som har makt att styra verksamhetens inriktning och på vilket sätt medel fördelas. Däremot baseras inte den nya myndighetsstrukturen på vilken typ av forskning respektive myndighet finansierar. Samtliga myndigheter kan finansiera allt, från forskning till innovation. Indelningen baseras inte heller på vetenskapligt eller tematiskt innehåll i den forskning och innovation som finansieras. Utredningens förslag innebär en renodling genom att endast myndigheternas funktion, i betydelse vilka mål och vems behov de möter, blir styrande (inte vilken sektor de verkar inom).
SOU (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.