Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet
Status: Beslut

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall och brottsbalken.

Förslagen innebär att det införs ett särskilt straffansvar för den som har vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.

Det föreslås vidare bli straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samröre med en terroristorganisation, att resa utomlands i avsikt att ha samröre med en terroristorganisation samt att finansiera samröre med en terrorist­organisation. Därutöver föreslås

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Kommittén ska bland annat bedöma om

• det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring,
• det bör införas ett krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring (en s.k. kvorumregel),
• det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val,
• det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder,
• det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning,
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras, och 
• det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism.

Kommittén ska lämna de förslag till grundlagsändringar och andra författningsändringar som kommittén bedömer är motiverade.

Uppdraget att utreda begränsningar i föreningsfriheten ska redovisas senast den 15 mars 2021. Om kommittén bedömer att det är lämpligt, får den samtidigt redovisa även andra delar av sitt uppdrag. Uppdraget ska i övriga delar redovisas senast den 15 februari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittédirektiv (PDF)

Regeringen beslutade den 13 februari 2020 kommitté­direktiven Förstärkt
skydd för demo­kratin och dom­stolarnas obero­ende (dir. 2020:11).
Upp­draget skulle slut­redo­visas senast den 15 februari 2023.

Utrednings­tiden förlängs. Upp­draget ska i stället redo­visas senast
den 31 mars 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittén ska bland annat bedöma om

det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring,
det bör införas ett krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring (en s.k. kvorumregel),
det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val,
det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder,
det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning,
Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras, och 
det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism.
Kommittén ska lämna de förslag till grundlagsändringar och andra författningsändringar som kommittén bedömer är motiverade.

Uppdraget att utreda begränsningar i föreningsfriheten ska redovisas senast den 15 mars 2021. Om kommittén bedömer att det är lämpligt, får den samtidigt redovisa även andra delar av sitt uppdrag. Uppdraget ska i övriga delar redovisas senast den 31 mars 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittén ska bland annat bedöma om

• det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring,
• det bör införas ett krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring (en s.k. kvorumregel),
• det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val,
• det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder,
• det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning,
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras, och 
• det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism.

Kommittén ska lämna de förslag till grundlagsändringar och andra författningsändringar som kommittén bedömer är motiverade.

Uppdraget att utreda begränsningar i föreningsfriheten ska redovisas senast den 15 mars 2021. Om kommittén bedömer att det är lämpligt, får den samtidigt redovisa även andra delar av sitt uppdrag. Uppdraget ska i övriga delar redovisas senast den 15 februari 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.