Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet
Departement: Infrastrukturdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygdsoch infrastrukturdepartementet
Utskott: Näringsutskottet
Status: Remiss

Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten.

De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnäts-företag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet.

Lagen gäller nätföretag som har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållan-de till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen ska besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I promemorian finns lagförslag som svarar mot förslagen i regeringens proposition Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet (prop. 2020/21:12). Frågan som behandlas i promemorian är vilka krav som bör ställas för att se till att lagförslagen uppfyller syftet att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet.

Promemorians förslag skiljer sig från propositionens när det gäller be­räkningen av ett nätföretags samlade investeringsbelopp. Dessutom före­slås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisnings­en­het med särskilt investeringsutrymme.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i ellagen. Lagändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om under­skott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2020. Därtill föreslår utskottet att riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen senast i september 2020 bör återkomma till riksdagen med ett för­slag om nätföretagens möjligheter att ta ut outnyttjade under­skott.

I betänkandet finns en reservation (M, SD, KD, L) och fem särskilda ytt­ran­den (M, SD, C, V, KD, L). I reservationen förordas att riksdagen genom ett till­kän­nagivande

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 7 juni 2021

I propositionen föreslås en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet.

Lagen gäller nätföretag som har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen ska besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 8 januari 2021