Ordning och reda i vården
Departement: Socialdepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Remiss

Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag som syftar till att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen, med fokus på jämlik vård.

Vidare betonas att det övergripande syftet är att, givet befintlig ansvarsfördelning för hälso- och sjukvården, säkerställa möjligheterna för en jämlik vård. Mer specifikt skulle utredningen se över lagen om valfrihetssystem (LOV) och med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning överväga vilka styrsystem som bäst främjar måluppfyllelse, inklusive behovet av förändringar i ersättnings- och finansieringsmodeller.

Utredningen föreslår bland annat:
• Patient- och invånarperspektivet behöver stärkas, med en mer personcentrerad
vård som i ökad utsträckning utgår från individers olika behov.
• Kontinuitet behöver genomsyra styrning och organisering av vården,
vilket bland annat ökar patientsäkerhet och effektivitet. Kontinuitet ökar dessutom invånarnas förtroende för vården.
• Transparensen och långsiktigheten i systemet behöver öka, med ökad tydlighet om vad patienten kan förvänta sig av vården och vad utförarens åtagande är.
• Den digitala revolutionen behöver få ett brett genomslag i vården
och bli en mer integrerad del i all hälso- och sjukvård.
• Ett mer nationellt system behövs, med minskade skillnader i landstingens styrning.
• Systemeffektiviteten för hela den offentligt finansierade hälso- och
sjukvården behöver öka.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Delbetänkandets fokus ligger på vårdkonsumtion, socioekonomi och styrning i vården.

Utredningens analys och överväganden

Utredningen konstaterar att olika grupper konsumerar vård på olika sätt. Grupper med svagare socioekonomi underkonsumerar i större utsträckning vård. Av ekonomiska skäl avstår de från bland annat vård och läkemedel. Samtidigt besöker gruppen vården mer och har – upp till en viss ålder – högre kostnader för vård.

• Olika befolkningsgrupper har olika inställning till väntetider och tillgänglighet. Äldre och personer med lägre utbildning tycker att väntetiderna är rimliga.
• Konsumtion av vård styrs av andra faktorer än vården i sig. Men vården, och dess organisation och styrning, kan styra delar av konsumtionen genom bemötande, tillgänglighet, kostnader och remittering.
• För vårdens tillgänglighet och förutsättningar att erbjuda vård menar utredningen att det är särskilt viktigt att se på skilda förutsättningar mellan stad och land.

Många faktorer påverkar måluppfyllelsen

Utredningen bedömer att måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur.

Statens roll i styrningen oklar

Statens roll är ofta oklar i styrningen av vården. Man styr direkt mot professionerna vilket är problematiskt ur ett tillitsperspektiv.

Landstingens styrning är olika

Landstingen agerar bara undantagsvis gemensamt och tar ett gemensamt och nationellt ansvar för hälso- och sjukvården.

Utredningens fortsatta arbete

Utredningen avser bland annat fortsätta att analysera:

• en mer funktionell prioritering av den statliga styrningen
• skillnaderna i landstingens styrning, vilka incitament och effekter på prioriteringar som uppstår samt om styrningen bör ensas
• hur kunskapen om styrningen av den specialiserade vården kan öka
• hur tilliten i styrningen kan öka mellan staten och huvudmännen
• med en tydligare rollfördelning
• en färdväg mot en mer tillitsbaserad styrning

I delbetänkandet presenterar utredningen en första preliminär analys. Denna kommer användas som underlag för fortsatta diskussioner och kommer därmed att breddas och fördjupas i det fortsatta arbetet med slutbetänkandet.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen ska komplettera redan genomförda samt pågående utredningar på området. Det är angeläget att regeringen får en samlad bild av hur skattemedel kan användas på ett bättre sätt för att utveckla hälso- och sjukvården. Det övergripande syftet är att, givet befintlig ansvarsfördelning för hälso- och sjukvården, säkerställa möjligheterna för en jämlik vård för dem som har de största behoven. Patientens bästa ska vara utgångspunkten för de beslut som fattas i hälso- och sjukvården.

Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamåls-enliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vård-utnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissinstanser (PDF)

Utredningen ska komplettera redan genomförda samt pågående utredningar på området. Det är angeläget att regeringen får en samlad bild av hur skattemedel kan användas på ett bättre sätt för att utveckla hälso- och sjukvården. Det övergripande syftet är att, givet befintlig ansvarsfördelning för hälso- och sjukvården, säkerställa möjligheterna för en jämlik vård för dem som har de största behoven. Patientens bästa ska vara utgångspunkten för de beslut som fattas i hälso- och sjukvården.

Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamåls-enliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vård-utnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.