Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Utbildningsutskottet
Status: Beslut

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet föreslår att Riksdagen antar med vissa följdändringar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar och lag om ändring i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Lagrådsremissen innehåller förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Regeringen föreslår bland annat att

• arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
• kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde
• en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till
• ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov
• det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i
• en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bland annat ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt
• kommunernas skyldighet att lämna stöd för dagliga resor även ska omfatta elever under 16 år.

De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I detta betänkande redovisar Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola uppdraget att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov.

Utredningen föreslår bland annat att:

• Utbudet av utbildning bör bestämmas med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.
• Tillgången till och bredden av yrkesutbildning i komvux behöver öka.
• Staten ska stödja och styra skolhuvudmännen mer när det gäller planering och dimensionering av vilka utbildningar som ska erbjudas samt för gymnasieskolan hur många platser som ska finnas på dessa. Staten ska därför besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan och för yrkesutbildning inom komvux.
• Den så kallade gymnasiemarknaden bör balanseras med mer inslag av planering och samarbete mellan huvudmän. Genom fördjupat kommunalt samarbete ska vuxna ges ökade möjligheter att söka ett bredare utbud av yrkesutbildning inom ett större område än den egna kommunen.
• De fristående skolornas roll i utbildningssystemet ska stärkas och lika villkor ska så långt som möjligt gälla för huvudmän för fristående och kommunala skolor. Den ökade statliga styrningen av utbudet ska gälla både kommunala och enskilda huvudmän.
• Ett kompensatoriskt schablonbelopp som utgår ifrån elevernas meritvärde i grundskolan ska läggas till eller dras bort från den interkommunala ersättningen respektive grundbeloppet till enskilda huvudmän i syfte att stärka förutsättningarna för kompensatoriska åtgärder i gymnasieskolan.

SOU (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• föreslå vid behov hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna kan planeras och dimensioneras inom ramen för en regional planeringsmodell, utifrån en analys av dagens situation,
• se över och vid behov föreslå en ansvarsfördelning mellan staten, kommunerna och andra aktörer för en regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning,
• föreslå vid behov en finansieringsmodell för gymnasieskolan som i högre grad tar hänsyn till skolors varierande förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning, utifrån en analys av dagens finansiering, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

En parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska knytas till
utredningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 3 februari 2020.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Propositionen innehåller förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

I propositionen föreslår regeringen föreslår bland annat att

• arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
• kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde
• en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till
• ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov
• det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i
• en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bland annat ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt
• kommunernas skyldighet att lämna stöd för dagliga resor även ska omfatta elever under 16 år.

De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 november 2020

Utredaren ska bland annat

• föreslå vid behov hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna kan planeras och dimensioneras inom ramen för en regional planeringsmodell, utifrån en analys av dagens situation,
• se över och vid behov föreslå en ansvarsfördelning mellan staten, kommunerna och andra aktörer för en regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning,
• föreslå vid behov en finansieringsmodell för gymnasieskolan som i högre grad tar hänsyn till skolors varierande förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning, utifrån en analys av dagens finansiering, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.

En parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska knytas till
utredningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 3 februari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.