Regeringens energiplan riskerar leda till extrema skattehöjningar

Regeringens energiplan är att bygga tio stora kärnkraftsreaktorer till 2045. Detta innebär att alla löntagare och pensionärer kommer att få betala en ökad skatt på flera tusen kronor i månaden under decennier. Lyckligtvis finns alternativ med en framtid utan nya skatter.

Den nya energipolitiska färdplanen, som regeringen lanserade den 16 november 2023 innebär att det ska finnas ny kärnkraft på plats motsvarande två fullskaliga reaktorer senast år 2035 om minst 2500 megawatt, motsvarande cirka 20 terawattimmar, TWh. Fram till 2045 behövs en utbyggnad som skulle motsvara tio nya storskaliga reaktorer, 100 TWh. En TWh motsvarar 50 000 eluppvärmda hus. 

Drömmer om fördubblad elproduktion 

Alla riksdagspartier drömmer om en fördubblad elproduktion till minst 300 TWh år 2045. Detta i huvudsak till elkrävande projekt i Norrland rörande grönt stål och järnsvamp i helstatliga LKAB och statskontrollerade SSAB, samt H2GS. Norrlandsprojektens energiefterfråga är cirka 90 TWh.

År 2045 finns förväntningar på att det har byggts många kärnkraftverk med en produktion på 100 TWh. Genomsnittskostnaden för elproduktionen i Sverige kan då uppskattas till cirka 80 öre per kilowatttimme, kWh, då ny kärnkraftsel kan förväntas kosta cirka 125 öre per kWh enligt flertal bedömare.

För att dessa projekt skall kunna bli lönsamma krävs ett betydligt lägre elpris. Professorer och andra har räknat och några kom fram till att ett elpris under 17 öre per kWh krävs för att göra stålverket, H2GS, i Boden lönsamt. Andra anger 30 öre och till och med ett elpris under 40 öre kan kanske göra projekten lönsamma. Ett dilemma för de som försöker bedöma lönsamheten är att ingen av de ansvariga, ej heller regeringen, har redovisat något underlag, för kanske Sveriges största investering genom tiderna.

Kommer statliga Vattenfall och andra nya kärnkraftsägare att hålla Norrlandsprojektens under armarna och säkra deras lönsamhet genom att sälja el för kanske mindre än en tredjedel av produktionskostnaden?

Ett argument för Norrlandsprojekten är att de är klimatsmarta. De sägs spara tio procent av landets koldioxidutsläpp. Det är den effekt man får om masugnen i Luleå på SSAB stängs. Masugnen producerar bara några promille av världens handelsstål, som är en bulkvara.

50 miljarder kronor i subventionerad el 

Vattenfall sålde två tredjedelar av sin elproduktion för 18 öre per kWh, år 2022, ett pris som är mycket lägre än produktionskostnaden i våra kärnkraftverk. Samtidigt var det genomsnittliga konsumentpriset i Norden 139 öre per kWh.

Kommer statliga Vattenfall och andra nya kärnkraftsägare att hålla Norrlandsprojektens under armarna och säkra deras lönsamhet genom att sälja el för kanske mindre än en tredjedel av produktionskostnaden?

Om så, kommer vi skattebetalare att årligen få betala omkring 50 miljarder kronor för att subventionera el till Norrlandsprojekten. Det är mer än vad nämnda projekt kan förväntas ge i vinst. Dessutom måste vi garantera investeringar på kanske tusentals miljarder för kärnkraftsbyggande. Bara behovet av elnätsinvesteringar för att ansluta och transportera all ny elproduktion rör sig om uppskattningsvis uppåt 1 000 miljarder till år 2045. Detta innebär årliga skatter på 100 kanske 200 miljarder kronor eller mer.

Sammantaget måste alla löntagare och pensionärer betala flera tusen kronor per månad under decennier. Riksdagspartiernas drömmar blir mardrömmar för oss skattebetalare.