Översyn av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet, Miljödepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Lagrådsremiss

I syfte att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad föreslår regeringen åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätter. Åtgärderna ska leda till en större omsättning av förstahandskontrakt, bättre hyresvillkor och sundare boendemiljöer.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt har haft i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som motverkar att otillåten ersättning tas ut för hyreslägenheter.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat:

• se över hur miljöbalken kan anpassas för att utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen,
• identifiera annan relevant lagstiftning som kan ha betydelse för att nå klimatmålen,
• redovisa på vilket sätt lagstiftningen är relevant för möjligheterna att nå klimatmålen,
• prioritera lagstiftningarna utifrån förutsättningar att bidra till att dessa mål kostnadseffektivt nås,
• se över denna lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag,
• lämna nödvändiga författningsförslag,
• redovisa eventuella ytterligare utredningsbehov, och
• i konsekvensanalysen bland annat beskriva hur förslagen påverkar svenska företags konkurrenskraft, risken för koldioxidläckage och de globala koldioxidutsläppen.

Ett delbetänkande ska lämnas den 1 december 2020. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2022.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 7 november 2022

Utredaren ska bland annat:

• se över hur miljöbalken kan anpassas för att utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen,
• identifiera annan relevant lagstiftning som kan ha betydelse för att nå klimatmålen,
• redovisa på vilket sätt lagstiftningen är relevant för möjligheterna att nå klimatmålen,
• prioritera lagstiftningarna utifrån förutsättningar att bidra till att dessa mål kostnadseffektivt nås,
• se över denna lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag,
• lämna nödvändiga författningsförslag,
• redovisa eventuella ytterligare utredningsbehov, och
• i konsekvensanalysen bland annat beskriva hur förslagen påverkar svenska företags konkurrenskraft, risken för koldioxidläckage och de globala koldioxidutsläppen.

Ett delbetänkande ska lämnas den 1 december 2020. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.