En sammanhållen god och nära vård för barn och unga
Departement: Socialdepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Sou/ds

Utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga har lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningens förslag ska bidra till en samlad uppföljning av barns och ungas hälsa.

Uppföljningen ska stödja utvecklingen av dels det hälsofrämjande arbetet för barn och unga både på individuell och nationell nivå, dels av vårdens utformning och innehåll.

Utveckling av kvalitetsregister nödvändig

Utredningen bedömer att utvecklingen av kvalitetsregister är nödvändig för att säkra kvaliteten i de hälsovårdande verksamheterna. Detta inom exempelvis elevhälsan och vid barnavårdscentraler. Utredningen föreslår därför att patientdatalagen förtydligas så att uppgifter om hälsofrämjande och förebyggande insatser kan registreras i kvalitetsregister.

Utredningen gör också bedömningar som ska bidra till en god informationsförsörjning för såväl hälso- och sjukvårdens verksamheter som för den enskilde. Detta både när det gäller utbyte av information inom och mellan olika verksamheter och huvudmannagränser.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har haft i uppdrag att föreslå insatser som ska bidra till en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. I uppdraget har även ingått att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa.

Utredningen har sammanfattat sitt huvudförslag och räknat upp några övriga förslag och rekommendationer. Utredningen presenterar också sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa.

Utredningens förslag och rekommendationer

Förtydliga vad som gäller om hälsofrämjande
och förebyggande arbete

Barn och unga behöver få hälsofrämjande och förebyggande vård. Vi
föreslår därför regler som gör att vårdens ansvar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barn och unga blir mer lika över landet och i olika skolor. Då kan vården bli mer sammanhållen
och lika för alla, även om den är uppdelad på flera verksamheter.

Ta fram ett hälsovårdsprogram som säger vad alla bör få

Utredningen föreslår ett hälsovårdsprogram som gör det tydligt vad barn och unga och deras föräldrar bör erbjudas, exempelvis vilka hälsobesök och vilket stöd de bör få under hela uppväxten. Programmet gör det också tydligt för vården och elevhälsan vad de
bör göra och hur de kan hjälpas åt för att ge barnen och föräldrarna
så bra stöd som möjligt.

Det här gör att vården för barn och unga blir mer lika, oavsett var i
landet de bor eller vilken skola de går i. Det blir också lättare att
tidigt hitta och hjälpa de barn och unga som mår dåligt.

Fler förslag och rekommendationer i korthet

• Gör det enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt, alltså
  en person som hjälper till att samordna vården.
• Stärk samverkan mellan vården och skolan.
• Stärk samverkan mellan vården, socialtjänsten och tandvården.
• Gör barn och unga mer delaktiga i att planera och utforma
  vården.
• Skapa en tryggare övergång från vård för barn till vård för vuxna.

Sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa

Utredningen föreslår att vården för barn och unga som mår psykiskt dåligt utvecklas i sex steg:

1. Hela samhället har ett ansvar för den psykiska hälsan. Exempelvis
   är förskolan och skolan viktiga för att minska risken att barn och
   unga börjar må dåligt.
2. En sammanhållen vård som arbetar utifrån hälsovårdsprogrammet
   kan tidigt hitta och hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa.
3. Primärvården får ett tydligare ansvar. De som mår psykiskt dåligt
   ska kunna vända sig dit i första hand.
4. Primärvården får bättre kunskap och resurser för att möta barn
   och unga med psykisk ohälsa och deras familjer.
5. Den specialiserade vården bör stötta primärvården och elevhälsan,
   och hjälpa till att avgöra vilka som kan få hjälp av primärvården
   och vilka som behöver specialiserad vård.
6. Den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan
   behöver samarbeta kring barn och unga som behöver mycket
   hjälp under lång tid.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat:

• utreda förutsättningarna för en sammanhållen och resurseffektiv god och nära vård för barn och unga och föreslå hur en sådan reform ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt,
• bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag, exempelvis genom att det införs en ny vårdinsats inom primärvården,
• föreslå hur en samlad uppföljning av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa kan utformas som stödjer utvecklingen dels av det hälso¬främjande arbetet för barn och unga både på individuell och nationell nivå, dels av vårdens utformning och innehåll,
• i dialog med företrädare för regioner, kommuner och enskilda skol¬huvudmän främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga på regional och lokal nivå,
• ta fram underlag som regeringen kan använda i utformningen av en
  överenskommelse som syftar till att uppnå målet om en köfri barn-och ungdomspsykiatri, med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och
• lämna nödvändiga författningsförslag och säkerställa att de förslag som lämnas särskilt beaktar lagstiftning som behandlar integritetsaspekter.

Redovisning och delredovisning

Arbetet med förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga ska redovisas senast den 1 maj 2021. Arbetet med att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa ska samtidigt delredovisas. Övriga delar av uppdraget redovisas senast den 1 oktober 2021.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 15 januari 2022

Remissvaren ska ha kommit in senast den 15 november 2021

Remissvaren ska ha kommit in senast den 3 oktober 2021

Utredaren ska bland annat:

• utreda förutsättningarna för en sammanhållen och resurseffektiv god och nära vård för barn och unga och föreslå hur en sådan reform ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt,
• bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag, exempelvis genom att det införs en ny vårdinsats inom primärvården,
• föreslå hur en samlad uppföljning av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa kan utformas som stödjer utvecklingen dels av det hälso¬främjande arbetet för barn och unga både på individuell och nationell nivå, dels av vårdens utformning och innehåll,
• i dialog med företrädare för regioner, kommuner och enskilda skol¬huvudmän främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga på regional och lokal nivå,
• ta fram underlag som regeringen kan använda i utformningen av en
  överenskommelse som syftar till att uppnå målet om en köfri barn-och ungdomspsykiatri, med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och
• lämna nödvändiga författningsförslag och säkerställa att de förslag som lämnas särskilt beaktar lagstiftning som behandlar integritetsaspekter.

Redovisning och delredovisning

Arbetet med förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga ska redovisas senast den 1 maj 2021. Arbetet med att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa ska samtidigt delredovisas. Övriga delar av uppdraget redovisas senast den 1 oktober 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.