Utökade möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Ärendet befinner sig hos regeringen
Status: Remiss

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa allvarlig brotts­lighet och på så sätt öka trygg­heten i samhället. Det gäller särskilt brott som begås inom kriminella nätverk. De brotts­bekämpande myndig­heterna behöver kunna använda hemliga tvångs­medel i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt för att allvarliga brott ska kunna förhindras, utredas och lagföras.

Regeringen föreslår därför bland annat följande:

• Preventiva tvångs­medel ska få användas i fler fall i syfte att förhindra särskilt allvarlig brotts­lighet som före­kommer inom krimi­nella nätverk.
• Under en förunder­sökning ska hemliga tvångs­medel få användas för att utreda flera brott vars samlade straff­värde överstiger en viss nivå.
• Brotts­katalogerna ska utvidgas så att hemliga tvångs­medel kan användas för att utreda fler typer av brott.
• Tillstånd till hemlig rums­avlyssning och hemlig kamera­övervakning ska få knytas till en misstänkt person i stället för en viss plats.
• Överskotts­information som har kommit fram vid hemliga tvångs­medel ska få användas för andra ändamål.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom förbättrade möjlig­heter till insyn och tillsyn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

Lagrådsremiss (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Slutbetänkande av Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Utredningens uppdrag i denna del har varit att

• ta ställning till i vilka situationer hemlig övervakning av elektronisk kommunikation bör få användas för att lokalisera skäligen misstänkta,
• ta ställning till om och i så fall i vilka situationer hemlig övervakning av elektronisk kommunikation bör få användas för att lokalisera personer som är häktade i sin frånvaro efter att en förundersökning har avslutats eller som har uteblivit eller avvikit från verkställighet av påföljder,
• särskilt bedöma om det finns ett behov av att ändra reglerna om underrättelse till enskild om användning av hemliga tvångsmedel, och
• lämna förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Till grund för uppdraget om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i syfte att lokalisera vissa efterlysta personer ligger bland annat en framställning från Polismyndigheten.

Uppdraget om underrättelse till enskild bygger på en framställning från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN).

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Delbetänkande av Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Utredningens uppdrag har varit att se över delar av regleringen om hemliga tvångsmedel. Syftet med översynen har varit att ta ställning till hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i en större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet. Det har ingått i uppdraget att noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Det har ålegat utredningen att göra en sådan avvägning för varje förslag för sig och även när det gäller förslagen sammantaget. Vidare framgår av direktiven ett krav på att förslagen uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till om det bör införas en möjlig­het att använda hemlig avlyss­ning av elektronisk kommuni­kation, hemlig kamera­övervakning och hemlig rumsavlyssning vid misstanke om flera brott vars samlade straffvärde kan antas överstiga ett visst straff,
• ta ställning till i vilka situationer och vid vilka straff­värden en sådan möjlig­het bör kunna tillämpas,
• ta ställning till om åklagare bör få möjlig­het att fatta interim­istiska beslut om hemlig rums­avlyssning inklu­sive tillträde för att installera utrustningen,
• ta ställning till om den verk­ställande myndig­heten bör kunna få tillstånd att i hemlig­het skaffa sig tillträde till och instal­lera tekniska hjälp­medel på en plats som annars skyddas mot intrång för att verk­ställa ett beslut om enbart hemlig kamera­över­vakning,
• ta ställning till om åklagare bör få möjlig­het att interimistiskt besluta om sådant tillträde,
• ta ställning till om skyddet för den personliga integri­teten bör stärkas, och
• lämna förslag till författ­nings­ändringar som bedöms nödvän­diga.

Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2022.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 15 november 2023

Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa allvarlig brotts­lighet och på så sätt öka trygg­heten i samhället. Det gäller särskilt brott som begås inom krimi­nella nätverk. De brotts­bekämpande myndig­heterna behöver kunna använda hemliga tvångs­medel i större utsträck­ning och på ett mer effektivt sätt för att allvarliga brott ska kunna förhindras, utredas och lagföras.

I propositionen föreslår regeringen föreslår därför bland annat följande:

• Preventiva tvångs­medel ska få användas i fler fall i syfte att förhindra särskilt allvarlig brotts­lighet som förekommer inom kriminella nätverk.
• Under en förunder­sökning ska hemliga tvångs­medel få användas för att utreda flera brott vars samlade straff­värde överstiger en viss nivå.
• Brottskatalogerna ska utvidgas så att hemliga tvångs­medel kan användas för att utreda fler typer av brott.
• Tillstånd till hemlig rums­avlyss­ning och hemlig kamera­övervakning ska få knytas till en misstänkt person i stället för en viss plats.
• Överskottsinformation som har kommit fram vid hemliga tvångs­medel ska få användas för andra ändamål.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom förbättrade möjlig­heter till insyn och tillsyn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

Denna proposition bygger på en överens­kommelse mellan regeringen och Sverige­demokraterna.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 9 februari 2023

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till om det bör införas en möjlig­het att använda hemlig avlyss­ning av elektronisk kommuni­kation, hemlig kamera­övervakning och hemlig rumsavlyssning vid misstanke om flera brott vars samlade straffvärde kan antas överstiga ett visst straff,
• ta ställning till i vilka situationer och vid vilka straff­värden en sådan möjlig­het bör kunna tillämpas,
• ta ställning till om åklagare bör få möjlig­het att fatta interim­istiska beslut om hemlig rums­avlyssning inklu­sive tillträde för att installera utrustningen,
• ta ställning till om den verk­ställande myndig­heten bör kunna få tillstånd att i hemlig­het skaffa sig tillträde till och instal­lera tekniska hjälp­medel på en plats som annars skyddas mot intrång för att verk­ställa ett beslut om enbart hemlig kamera­över­vakning,
• ta ställning till om åklagare bör få möjlig­het att interimistiskt besluta om sådant tillträde,
• ta ställning till om skyddet för den personliga integri­teten bör stärkas, och
• lämna förslag till författ­nings­ändringar som bedöms nödvän­diga.

Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.