Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Beslut

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

En högt prioriterad fråga för regeringen är att stärka och utveckla svensk polis. Regeringen har satt upp ett mål om att Polismyndigheten ska växa med 10 000 fler anställda från och med 2016 till och med 2024. För att nå detta mål är det av stor betydelse att åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön och medarbetarskyddet för polisanställda. Att skapa en trygg och säker arbetsmiljö är en viktig del i arbetet för att höja attraktiviteten för polisyrket och för andra anställningar inom polisen.

I syfte att bland annat förstärka medarbetarskyddet för polisanställda föreslår regeringen

• att en ny bestämmelse införs i polislagen som innebär att en polisman i samband med förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler får kroppsvisitera förhörspersonen i syfte att söka efter vapen och andra farliga föremål,
• en ändring i lagen om kvalificerade skyddsidentiteter som innebär att ett beslut om en kvalificerad skyddsidentitet även ska kunna avse en annan anställd vid Polismyndigheten än en polisman och
• en ändring i patientsäkerhetslagen som innebär att skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgifter om en enskild ska utvidgas till att gälla för allt personskyddsarbete som Säkerhetspolisen ansvar för.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också sex tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: 

• Personal hos Tullverket och Kustbevakningen ska ha samma straffrättsliga skydd som poliser har.
• Ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner.
• Straffet för brott som rör angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska skärpas.
• En egen brottsrubricering för våld mot tjänsteman, där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.
• En utvidgad rätt för poliser att få kränkningsersättning.
• En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i brottsbalken.

Förslaget innebär dels att ett nytt brott införs, sabotage mot blåljusverksamhet, dels att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman skärps. Syftet med förslaget är att skärpa det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna och för myndighetsutövning.

Det som föreslås straffbeläggas är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksam­het. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

På flera orter runt om i Sverige förekommer återkommande angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det är ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Även våld och hot mot myndighetsföreträdare är ett allvarligt problem. Risken för otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslår regeringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, blåljussabotage. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen har medfört betydande skada, utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, föregåtts av särskild planering eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt blåljussabotage. Straffet för blåljussabotage föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt blåljussabotage fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Uppdraget i nu aktuell del av utredningsarbetet har varit att göra de överväganden som krävs och lämna nödvändiga författningsförslag om hur möjligheterna till kroppsvisitation av personer som är kallade till förhör i Polismyndighetens lokaler kan utökas. Uppdraget har också omfattat att kartlägga och analysera domstolsavgöranden som gäller polismäns rätt till ersättning vid allvarlig kränkning och överväga samt att föreslå de åtgärder som behövs för att säkerställa deras rätt till ersättning.

I detta slutbetänkande föreslår utredningen följande:

• En ny bestämmelse förs in i polislagen (1984:387). Bestämmelsen innebär att en polisman, i samband med ett förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler, får kroppsvisitera förhörspersonen. Kroppsvisitering får ske endast i den utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl, för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.
• En myndighet ges i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polismäns utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda polismän.

Pressmeddelande: Blåljusutredningen överlämnar sitt slutbetänkande

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningens uppdrag har varit att överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner, det vill säga yrkesutövare som bland annat har till uppgift att hjälpa andra.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd,
• överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende,
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör konstrueras på ett annat sätt än i dag eller behöver omfatta ytterligare brottsliga gärningar,
• ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser, och
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

En högt prioriterad fråga för regeringen är att stärka och utveckla svensk polis. I propositionen föreslår regeringen har satt upp ett mål om att Polismyndigheten ska växa med 10 000 fler anställda från och med 2016 till och med 2024. För att nå detta mål är det av stor betydelse att åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön och medarbetarskyddet för polisanställda.

Att skapa en trygg och säker arbetsmiljö är en viktig del i arbetet för att höja attraktiviteten för polisyrket och för andra anställningar inom polisen. I syfte att bland annat förstärka medarbetarskyddet för polisanställda föreslår regeringen

• att en ny bestämmelse införs i polislagen som innebär att en polisman i samband med förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler får kroppsvisitera förhörspersonen i syfte att söka efter vapen och andra farliga föremål,
• en ändring i lagen om kvalificerade skyddsidentiteter som innebär att ett beslut om en kvalificerad skyddsidentitet även ska kunna avse en annan anställd vid Polismyndigheten än en polisman, och
• en ändring i patientsäkerhetslagen som innebär att skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgifter om en enskild ska utvidgas till att gälla för allt personskyddsarbete som Säkerhetspolisen ansvar för.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

På flera orter runt om i Sverige förekommer återkommande angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det är ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Även våld och hot mot myndighetsföreträdare är ett allvarligt problem. Risken för otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslår regeringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts-bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd,
• överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende,
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör konstrueras på ett annat sätt än i dag eller behöver omfatta ytterligare brottsliga gärningar,
• ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser, och
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer