Tillbaka till listvisning
Södra Sverige är en av landets viktigaste tillväxtmotorer. Ändå saknas avgörande satsningar för regionen i nationella infrastrukturplanen, skriver företrädare för kommuner och regioner i södra Sverige.
Trafikverket ansvarar för att genomföra de åtgärder som regionerna fastställt i sina länsplaner. Men under nuvarande mandatperiod har över hälften av pengarna inte gått åt.
Ytterligare järnvägsspår pekas ut som centralt för att svara upp mot trafikökningen när Fehmarn Bält öppnar. Men medel saknas i planförslaget, och regionen köper inte Trafikverkets svar. ”Jag förstår verkligen inte hur de kan säga att ’det är lugnt’, för det är det inte”, säger regionrådet Anna Jähnke (M).
Svensk järnväg har varit underfinansierad i över 30 år och nu betalar hela landet priset. När underhållsskulden växer, flaskhalsar blir fler och investeringarna släpar efter tappar Sverige konkurrenskraft och välstånd. Det skriver företrädare för Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) och Tågföretagen.
Slutspurten är inledd i mandatperiodens omtag av hur pengapotten till infrastrukturen ska fördelas. Men när intressenterna säger sitt är det i stället utgångspunkterna i planförslaget som ofta kritiseras.
Sista datum att svara på remissen.
För varje krona som föreslås läggas på ny transportinfrastruktur förlorar samhället 31 öre. Det är budet i Trafikverkets ihopräkning av effekterna av de större satsningar som föreslås i nationella planen.
Trafikverkets förslag att stryka dubbelspår mellan Dingersjö och Kubikenborg och begränsa utbyggnaden mellan Gävle och Kringlan riskerar att stoppa samhällsutveckling, klimatanpassning och jobb. Det skriver fyra lokala partitoppar från Socialdemokraterna och Moderaterna.
Sveriges transportsystem står inför en historisk upprustning. I Trafikverkets förslag till infrastrukturplan föreslås hur 1 200 miljarder kronor ska användas för att vårda, modernisera och utveckla landets vägar och järnvägar, skriver Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet vid Trafikverket.
Frånvaron av en större satsning på utbyggd järnväg mellan Göteborg-Alingsås i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan förvånar Liberalernas Helena Gellerman. ”Om man inte kan räkna hem den sträckan, vilken sträcka kan man då räkna hem?”
Vi behöver stärka vår infrastruktur och öka kapaciteten på fler platser runt om i landet. Detta måste vara fokus för de kommande infrastrukturinvesteringarna. Det skriver företrädare för Sverigedemokraterna.
Trots generaldirektörens och infrastrukturministerns uttalanden om att Trafikverket planerar att åtgärda allt eftersatt underhåll i järnvägen till 2050 kommer myndigheten inte att vara klara med underhållsskulden tills dess. Det visar Trafikverkets egna underlagsrapport.
Våra arbetspendlande invånare som kämpar med vardagspusslet ska inte behöva vänta längre, företag som länge velat växa ska kunna göra det, och transportsystemet ska kunna fungera vid allvarliga krissituationer. Det skriver Jens Sjöström (S), Kristoffer Tamsons (M) och Monica Johansson (S), presidiet för Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits.
Från 27 miljarder till 51, och nu 49. Men då räknas inte allt med. Utmaningarna med att byta ut signalsystemen i svensk järnväg är flera. Trots att Trafikverket fick grönt ljus att göra allt klart, kunde de inte leverera mot målet.
Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C) ställer sig frågande till flera delar i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. ”De ska ta 15 procent av underhållsskulden på järnväg på 12 år, sedan ska de ta resten på ytterligare 13 år. Jag förstår inte helt hur det ska gå till?”
Om regeringen går vidare med Trafikverkets förslag, innebär det bland annat att vallöften från Tidöpartierna bryts. Bland andra Ulf Kristersson (M) utlovade i valrörelsen 2022 att hela projektet med nya Ostkustbanan mellan Uppsala och Sundsvall skulle vara klart 2035.
En förstärkning och utbyggnad av Mälarbanan skulle förbättra punktlighet, öka kapacitet och säkerställa robusta logistikflöden vid tider av både fred och ofred. Det skriver Jenny Landernäs (M), Peter Book (M), Jonna Lindman (M) och Tony Ring (M).
Företag vill växa och anställa, men vägar och järnvägar håller inte jämna steg med deras behov. Det skriver Nils Paul, expert infrastruktur Svenskt näringsliv.
I hela världen bygger man ut järnvägar för höga hastigheter. Men inte i Sverige. Här finns i stället en diskussion mot höghastighetsbanor. Det skriver Ulf Flodin, ordförande, Svenska järnvägsfrämjandet.
För varje olyckssiffra i statistiken finns det en människa av kött och blod. Det är rätt av Trafikverket att föreslå en utredning av obligatorisk hjälm när elsparkcykelolyckorna ökat markant. Det skriver Marina Carlsson vid personskadeförbundet RTP och Lars Olov Sjöström, vid Motorförarnas helnykterhetsförbund.
Vi har nu chansen att stänga underhållsskulden för infrastrukturen till år 2037, skriver Anders Robertsson, vd för Maskinentreprenörerna.
Trafikverkets underlagsrapporter baserar sina kalkyler på att industriboomen i norr inte kommer att ske, menar kritiker. Förhastade slutsatser, säger Trafikverkets måldirektör.
Ett omtag för upprustningen av signalsystemet lyfts fram som särskilt centralt när Trafikverket pekar ut vilka satsningar som bör prioriteras i kommande nationell plan. Välkommet, enligt flera intressenter, som samtidigt efterfrågas mer tankar kring alternativ finansiering.
Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 december 2025
Remissvaren ska ha kommit in senast den 15 april 2024