Stärkt skydd mot manipulationer av valsystemet
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Konstitutionsutskottet
Status: Remiss

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i vallagen. Ändringarna innebär bland annat att

• valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut alla valsedlar i val- och röstningslokalerna
• valmyndigheten får ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet som länsstyrelserna och valnämnderna får tillgång till
• det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar kan uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen
• det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i avskildhet
• Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar ska kunna få hjälp med detta av röstmottagarna eller anlita en annan person som hjälper till med detta.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen anser att regler bör införas om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får hjälp att rösta eller att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering först bör genomföras vid valen 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Delbetänkande av 2020 års valutredning.

Utredningens uppgift enligt direktiven är att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet.

I uppgiften ingår bland annat att

• analysera behovet av ett utpekat ansvar för samordning av säkerhetsfrågor vid val samt behovet av ett system för rapportering av incidenter vid röstmottagningen i syfte att stärka allmänhetens tilltro till valsystemet,
• bedöma om skyddet mot olika former av påverkan på väljarna vid röstningen är tillräckligt eller om det kan stärkas och särskilt föreslå metoder för att motverka förekomsten av så kallad familjeröstning (gruppröstning),
• utvärdera reformen med avskärmningar av valsedelställ,
• föreslå åtgärder som kan förbättra möjligheten för väljargrupper med svårighet att med nuvarande röstningsförfarande utnyttja sin rösträtt, och
• på samtliga områden lämna de författningsförslag eller andra förslag på åtgärder som utredningen bedömer motiverade.

Utredningen har bedömt att i en första etapp behandla den del av uppdraget som går ut på att stärka skyddet för fria och hemliga val för att de förslag som utredningen lämnar i denna del ska kunna till lämpas redan vid de allmänna valen 2022.

I detta delbetänkande lägger utredningen fram förslag som rör

• röstmottagning och offentlighet,
• otillbörlig påverkan på väljarna vid röstningen,
• gruppröstning, och
• reformen med avskärmningar av valsedelställ.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittén ska bland annat

• analysera behovet av ett utpekat ansvar för samordning av säkerhetsfrågor vid val samt behovet av ett system för rapportering av incidenter vid röstmottagning i syfte att stärka allmänhetens tilltro till valsystemet,
• bedöma om skyddet mot olika former av påverkan på väljarna vid röstningen är tillräckligt eller om det kan stärkas och särskilt föreslå metoder för att motverka förekomsten av s.k. familjeröstning,
• utvärdera reformen med avskärmningar av valsedelställ,
• föreslå åtgärder som kan förbättra möjligheten för väljargrupper med svårighet att med nuvarande röstningsförfarande utnyttja sin rösträtt, och
• på samtliga områden lämna de författningsförslag eller andra förslag på åtgärder som kommittén bedömer är motiverade.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2021. Kommittén får, om den bedömer att det är lämpligt, lämna ett eller flera delbetänkanden.

Kommittédirektiv (PDF)

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 25 april 2022

Kommittén ska bland annat

• analysera behovet av ett utpekat ansvar för samordning av säkerhetsfrågor vid val samt behovet av ett system för rapportering av incidenter vid röstmottagning i syfte att stärka allmänhetens tilltro till valsystemet,
• bedöma om skyddet mot olika former av påverkan på väljarna vid röstningen är tillräckligt eller om det kan stärkas och särskilt föreslå metoder för att motverka förekomsten av s.k. familjeröstning,
• utvärdera reformen med avskärmningar av valsedelställ,
• föreslå åtgärder som kan förbättra möjligheten för väljargrupper med svårighet att med nuvarande röstningsförfarande utnyttja sin rösträtt, och
• på samtliga områden lämna de författningsförslag eller andra förslag på åtgärder som kommittén bedömer är motiverade.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2021. Kommittén får, om den bedömer att det är lämpligt, lämna ett eller flera delbetänkanden.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

För att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten föreslår regeringen ändringar i vallagen (2005:837).

Förslagen innebär bland annat följande.

• Valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut samtliga valsedlar i val- och röstningslokalerna.
• Valmyndigheten ges ett uttryckligt ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial avseende valet. Materialet ska tillhandahållas länsstyrelserna och valnämnderna.
• Det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen, om det är av väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen.
• Det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i enskildhet.
• Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns utlagda ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna. En sådan
  väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne med detta.

I propositionen föreslår regeringen bedömer även att en utvärdering av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelställ bör göras efter valen 2022.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 6 april 2021