I höstas presenterades ett förslag från Forskningsfinansieringsutredningen, SOU 2023:59, som syftar till att omstrukturera Sveriges system för forskningsfinansiering. Genomförs förslaget innebär det ett enormt bakslag för den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Sverige lärare uppmanar regeringen och utbildningsminister Mats Persson (L), att inte genomföra förslaget.

Förslagen leder fel 

Det föreslagna systemet innebär att tre nya myndigheter – Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten – ersätter de nuvarande fem huvudfinansiärerna samt ett 20-tal andra finansiärer. Intentionen att skapa ett enhetligare och mer kostnadseffektivt finansieringssystem är delvis lovvärd, men förslagen leder ändå fel när det gäller den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Om dessa strukturer rivs ner och ersätts av myndigheter med bredare uppdrag, så innebär det en stor risk för att denna forskning kommer att trängas tillbaka. 

Sedan millennieskiftet har det skett en välbehövlig expansion av den svenska utbildningsvetenskapliga forskningen. Till viss del är det tack vare en utbyggd lärarutbildning och därigenom mer genererade medel till basanslag för utbildningsvetenskaplig forskning på universitet och högskolor. Men till stor del beror expansionen också på nya forskningsfinansierande strukturer såsom skapandet av den Utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet, Skolforskningsinstitutet och ULF-avtalet.

Dessa tre strukturer har möjliggjort finansiering anpassad för de särskilda förutsättningar som råder för utbildningsvetenskaplig forskning. Det handlar bland annat om områdets bredd, att det är svårt att skilja nyttoforskning från forskningsinitierad forskning, tillgodogörande av forskning, satsning på den praktiknära forskningen samt att stärka professionens inflytande. Om dessa strukturer rivs ner och ersätts av myndigheter med bredare uppdrag, så innebär det en stor risk för att denna forskning kommer att trängas tillbaka. 

Regeringen borde understödja utvecklingen

Sveriges lärare vill i stället uppmana regeringen till reformer som understödjer utvecklingen mot en kvalitativ skola på starkare vetenskaplig grund. Det som behöver göras är att fortsätta förstärka den praktiknära utbildningsvetenskapliga forskningen, skapa en infrastruktur för tillgängliggörande av forskning för lärare, förstärka lärarprofessionens röst i forskningen och ge yrkesverksamma lärare bättre villkor att ta till sig och medverka i forskning.

Regeringen, med skolminister Lotta Edholm (L) i spetsen, har uttalat att regeringens mål är att höja skolans kvalitet, inte minst höjda kunskapsresultat. Det är lovvärda ambitioner. Vi förväntar oss därför att höstens forskningspolitiska proposition ska understödja regeringens skolpolitik. Det blir dock omöjligt om regeringen väljer att genomföra forskningsfinansieringsutredningens förslag.

Regeringen skulle göra klokt i att i stället bygga vidare på tjugo års positiv utveckling inom utbildningsvetenskapen och särskilt främja en ökad finansiering av den praktiknära skolforskningen. Annars hänger inte regeringens forskningspolitik ihop med dess skolpolitik.