Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Utbildningsutskottet
Status: Remiss

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det nationella professionsprogrammet kommer att bestå av två bärande delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, men även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.

Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå dels av en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer. Huvudmannens befintliga skyldighet enligt skollagen att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling ska till viss del preciseras. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om en lärare eller förskollärare får sin legitimation återkallad ska ett beslut om att han eller hon har uppnått en meriteringsnivå upphöra att gälla när beslutet om återkallelse av legitimationen har fått laga kraft.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen i de delar det avser frågan om registerkontroll vid anställning m.m. i skolan. Därmed avslår riksdagen motionsyrkanden om att avslå regeringens lagförslag om registerkontroll respektive lämna ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I denna promemoria föreslås att ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska inrättas med syftet stärka skolprofessionerna, höja kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft.

Förslaget är framtaget i en reformvårdande anda och syftar därmed till att stärka befintliga strukturer som t.ex. karriärstegsreformen. Förslaget i promemorian ska ses som den grundläggande ramen för programmet. Programmet kan framöver både utvecklas och utvidgas.

Programmet föreslås bestå av två bärande delar:

• en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, samt
• ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare.

Statens skolverk föreslås vara den myndighet som har det övergripande ansvaret för professionsprogrammet. Det föreslås att professionernas inflytande ska säkras genom att det inom Skolverket ska finnas ett särskilt organ benämnt Rådet för professioner i skolväsendet som ska bestå av företrädare för professionerna, huvudmän, universitet och högskolor samt Skolverket. Utöver att vara rådgivande till Skolverket vid arbetet med professionsprogrammet ska Rådet för professioner i skolväsendet undersöka om, och i så fall på vilket sätt, meriteringssystemet skulle kunna utvecklas och, om rådet finner det lämpligt, lämna sådana förslag.

Eftersom professionsprogram är nytt i skolväsendet är det viktigt att programmet utvärderas i sin helhet när det funnits på plats en tid.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.

I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Beslut

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag på några åtgärder som syftar till ökad lärarkompetens.

Det föreslås

• att det förtydligas att skyldigheten för den som är huvudman inom skolväsendet att se till att personal ges möjligheter till kompetensutveckling gäller all den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för,
• att det ska kunna inrättas en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och samtidigt genomföra en högskoleutbildning i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning,
• att det ska vara möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan,
• att registerkontrollen i fråga om personer som erbjuds arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet dels ändras så att registerutdrag inte längre ska lämnas utan i stället visas upp, dels utvidgas så att den omfattar även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, och
• att den övergångsperiod under vilken det medges undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning förlängs till utgången av juni 2028.

I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 2 kap. 8 c § och rubriken närmast före 2 kap. 8 c §. Lagförslaget innebär att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommissionen lämnar i detta betänkande konkreta förslag till, lägger grunden till eller uttalar stöd för fortsatta processer inom ett antal utvecklingsområden. Sammantaget innebär förslagen en samlad strategi för ett robust skolsystem med utvecklingskraft och stärkt likvärdighet.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen har till uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behörighets- och legitimationsreglerna.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I slutbetänkandet har utredningen lämnat förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behörighets- och legitimationsreglerna. Den 8 juni 2017 lämnade utredningen över ett delbetänkande som redovisar hur de delar av uppdraget som rör justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, uppdraget att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. I och med detta slutbetänkande slutredovisas utredningens uppdrag.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Förslagen i denna lagrådsremiss är en viktig del i det strategiska arbetet för att förbättra den svenska skolan med utgångspunkt i bl.a. 2015 års skolkommissions förslag till nationell strategi för kunskap och likvärdighet i utbildningen. Denna lagrådsremiss innehåller förslag från tre olika utredningar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska också analysera orsakerna till frånvaron och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. Syftet är att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 25 oktober 2024

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 1 november 2021.

I propositionen lämnar regeringen förslag på några åtgärder som i huvudsak syftar till ökad lärarkompetens.

Det föreslås

• att det förtydligas att skyldigheten för den som är huvudman inom skolväsendet att se till att personal ges möjligheter till kompetensutveckling gäller all den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för,
• att det ska kunna inrättas en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som ska undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och samtidigt genomföra en högskoleutbildning i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning,
• att det ska vara möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan,
• att registerkontrollen i fråga om personer som erbjuds arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet dels ändras så att registerutdrag inte längre ska lämnas utan i stället visas upp, dels utvidgas så att den omfattar även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, och
• att den övergångsperiod under vilken det medges undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning förlängs till utgången av juni 2028.

I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800).

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Den del av uppdraget som avser justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, uppdraget att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras ska redovisas senast den 1 juni 2017. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 december 2017.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Utredaren ska också analysera orsakerna till frånvaron och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. Syftet är att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.