Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå
Departement: Utbildningsdepartementet
Utskott: Utbildningsutskottet
Status: Beslut

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan.

De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I promemorian finns förslag om bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan att läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt. Det är viktigt att elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen får möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Det kan leda till en bättre undervisningssituation och till bättre kunskapsresultat för dessa elever.

Ändringar föreslås i läroplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan för att ytterligare betona skolans ansvar för särskilt begåvade och högpresterande elever. Av läroplanerna ska framgå att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt både de elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen och de elever som lätt uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Det ska vidare framgå att rektorn har ett särskilt ansvar för att eleverna får möjlighet att studera på en högre nivå.

Rektorn ska kunna besluta att en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan får läsa en eller flera nivåer i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och elevens vårdnadshavare medger det. Huvudmannen ska få besluta om andra lärotider än de som gäller för övriga elever.

I gymnasieskolan kan elever läsa högskolekurser vid sidan av gymnasiestudierna. I promemorian föreslås att huvudmannen ska få besluta om andra lärotider än de som gäller för övriga elever för att ge tid till högskolestudierna. Det föreslås också att högskolekurser ska få ingå i ett utökat program i gymnasieskolan. Huvudmannen ska kunna besluta att ett nationellt program ska få fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det.

Elever i hela landet ska ha möjlighet att läsa på en högre nivå. Det föreslås därför att fjärrundervisning alltid ska få användas för en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan på nivåer i ett ämne som eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplan. I samma syfte föreslås att uppgifter som avser undervisning i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan inom grundskolan, specialskolan och sameskolan ska få överlämnas på entreprenad till en huvudman för en gymnasieskola.

Skolverket föreslås få i uppdrag att stärka och stödja skolors arbete med att ge elever som lätt når målen för utbildningen den ledning och stimulans de har rätt till. Syftet är att förbättra elevers möjligheter till breddning, fördjupning och studier på en högre nivå. Stödinsatserna ska riktas till flera olika personalkategorier inom skolan, bland annat till skolchefer, rektorer, lärare och personal inom elevhälsan. Skolverket föreslås även få i uppdrag att informera universitet och högskolor om de utökade möjligheterna att läsa på en högre nivå inom gymnasieskolan.

Promemorian innehåller förslag till de ändringar som behövs i skollagen (2010:800) och anslutande förordningar. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 3 juli 2023.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt.

Förslagen innebär följande:

• Rektorn för en skolenhet i grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska under vissa förutsättningar få besluta att en elev ska läsa ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
• Förutsättningarna för att det ska finnas riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan ska regleras.
• Fjärrundervisning ska i båda fallen få användas i ämnen som eleven läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, oavsett om något av de nuvarande kraven för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllt.
• Uppgifter som avser undervisning i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan som en elev läser efter beslut av rektorn ska inom grundskolan, specialskolan och sameskolan få överlämnas på entreprenad till vissa andra huvudmän inom skolväsendet.
• När det gäller riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan ska alla uppgifter få överlämnas på entreprenad, utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där undervisningen fördjupas eller breddas eller i ämnen som läses enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
• I gymnasieskolan ska huvudmannen för en elev få besluta att en utbildning inom ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår.

Vidare bedömer regeringen att förutsättningarna för att det ska finnas riksrekryterande spetsutbildningar i gymnasieskolan bör regleras.

Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 2 juli 2024. Vissa ändringar ska dock träda i kraft den 1 juli 2025. Det gäller ändringar som görs till följd av att utbildning i gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2025 enligt redan beslutade ändringar i lagen ska vara ämnesutformad och inte kursutformad.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 28 oktober 2022