Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet
Status: Beslut

I syfte att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad föreslår regeringen åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätter. Åtgärderna ska leda till en större omsättning av förstahandskontrakt, bättre hyresvillkor och sundare boendemiljöer.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt har haft i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som motverkar att otillåten ersättning tas ut för hyreslägenheter.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd,
• överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende,
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör konstrueras på ett annat sätt än i dag eller behöver omfatta ytterligare brottsliga gärningar,
• ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser, och
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

En högt prioriterad fråga för regeringen är att stärka och utveckla svensk polis. I propositionen föreslår regeringen har satt upp ett mål om att Polismyndigheten ska växa med 10 000 fler anställda från och med 2016 till och med 2024. För att nå detta mål är det av stor betydelse att åtgärder vidtas för att förbättra arbetsmiljön och medarbetarskyddet för polisanställda.

Att skapa en trygg och säker arbetsmiljö är en viktig del i arbetet för att höja attraktiviteten för polisyrket och för andra anställningar inom polisen. I syfte att bland annat förstärka medarbetarskyddet för polisanställda föreslår regeringen

• att en ny bestämmelse införs i polislagen som innebär att en polisman i samband med förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler får kroppsvisitera förhörspersonen i syfte att söka efter vapen och andra farliga föremål,
• en ändring i lagen om kvalificerade skyddsidentiteter som innebär att ett beslut om en kvalificerad skyddsidentitet även ska kunna avse en annan anställd vid Polismyndigheten än en polisman, och
• en ändring i patientsäkerhetslagen som innebär att skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgifter om en enskild ska utvidgas till att gälla för allt personskyddsarbete som Säkerhetspolisen ansvar för.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

På flera orter runt om i Sverige förekommer återkommande angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det är ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Även våld och hot mot myndighetsföreträdare är ett allvarligt problem. Risken för otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslår regeringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts-bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer

Utredaren ska bland annat

• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd,
• överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende,
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör konstrueras på ett annat sätt än i dag eller behöver omfatta ytterligare brottsliga gärningar,
• ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser, och
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Läs mer