Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården
Departement: Socialdepartementet
Utskott: Socialutskottet
Status: Kommittédirektiv

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen, förkortad HSL. Utskottet föreslår att ett förtydligande tillägg görs i HSL.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Valet av enskilda personers vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska ske genom listning på förhand. Listningen innebär att uppgifter om personen förs in i en förteckning över vårdcentralens patienter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande tillägg.

I dag kan personer välja och byta vårdcentral och vårdenhet utan begränsning. Personen väljer i praktiken vårdcentral vid varje tillfälle i stället för att valet sker på förhand genom att patienten listar sig där. Enligt regeringen förväntas listning på förhand ge bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet för patienten samt nödvändig stabilitet, planeringsmöjligheter och förutsägbarhet för verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Riksdagens tillägg förtydligar att listning inte påverkar personers rätt enligt patientlagen att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Enligt beslutet ska regionen vara skyldig att erbjuda ett elektroniskt system för listning av patienter genom en listningstjänst. Listning ska endast få göras hos vårdcentraler och vårdenheter som bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region. Vidare ska byte av vårdcentral och vårdenhet få göras högst två gånger under en period om ett år, om det inte finns särskilda skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för digital vård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

En reformering av primärvården har inletts, med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Målet med omställningen är att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Målet är också att patienten ska vara delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser och att en effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås.

Regeringen föreslår i denna lagrådsremiss att val av sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (vårdcentraler och motsvarande vårdenheter) ska ske genom listning, dvs. genom att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter. Regionen ska vara skyldig att tillhandahålla ett elektroniskt system för listning av patienter (listningstjänst).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Primärvårdens grunduppdrag i hälso- och sjukvårdslagen ska synliggöra att regioners och kommuners primärvård särskilt tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster för vanligt förekommande fysiska och psykiska vårdbehov. Det föreslår utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård i sitt delbetänkande God och nära vård - Rätt stöd till psykisk hälsa.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Beslut

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I detta betänkande redovisar utredningen en övergripande beskrivning av det utredningen under utredningens gång identifierat som centrala framgångsfaktorer respektive möjliga hinder för omställningsarbetet. Dessutom lämnar utredningen ett antal förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhanhängande hälso- och sjukvårdssystem.

Utredningen bedömer att förslagen är steg på vägen i utvecklingen av en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med en stark och adekvat resurssatt primärvård som bas. 

Sammantaget bedömer utredningen att dessa förslag, tillsammans med förslag i våra tidigare betänkanden utgör grunden för en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att utifrån förslagen i betänkandet Effektivvård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen lämnar här delbetänkandet God och nära vård – Vård i samverkan.

Utredningen redovisar centrala begrepp, och lyfter avgörande områden för hur den ser att en ny hälso- och sjukvård ska byggas. Utredningen beskriver prioriteringar och dess avgörande betydelse för såväl utformningen av hälso- och sjukvården som medborgarnas förtroende och medarbetarnas dagliga arbetsmiljö.

Hälso- och sjukvårdens framväxt

Utredningen ger en historisk tillbakablick över hur det moderna svenska hälso- och sjukvårdssystemet utvecklats sedan efterkrigstiden och hur utvecklingen påverkar förutsättningarna för att i dag bedriva en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård.

Nulägesbild av omställningen i hälso- och sjukvården

Utredningen ger en nulägesbild av den pågående omställningen. Den beskriver betydelsen av kultur, attityd och tillitsfrågor, och överlämnar färdplanen och målbilden för omställningen till regeringen.

Hälso- och sjukvårdens struktur

Utredningen analyserar om vårdens uppdelning i sluten och öppen vård fortfarande är ändamålsenlig. Den redogör för vilka konsekvenser en utmönstring eller förändring av begreppen skulle få ur ett bredare perspektiv.

Personcentrerad samverkan

Utredningen fokuserar på hälso- och sjukvård med region/landsting och kommun som huvudman samt närliggande delar av socialtjänstens verksamhet. Även samverkan med skolan belyses.

Verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning
och lagen om ersättning för fysioterapi

Utredningen utreder och föreslår hur läkare och fysioterapeuter som i dag får ersättning enligt den så kallade nationella
taxan kan integreras i den ordinarie primärvården.

Hälso- och sjukvårdens roll i att främja hälsa, förebygga sjukdom
och bygga funktionsförmåga

Utredningen belyser områden inom vilka den tidigare redan lämnat förslag, men där utredarna under utredningens arbete fått till sig så många kloka inspel och material att den ytterligare vill belysa
frågorna.

Fokus på hur samhället kan stärka hälsa – och inte bara behandla sjukdom – är helt avgörande för att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och vårdbehov i befolkningen.

Forskning, utveckling och utbildning

Det finns en växande medvetenhet om forskningens betydelse även utanför de traditionella forskarmiljöerna. Utredningen beskriver några av de pågående initiativ den anser har betydelse för omställningen till ett modernt hälso- och sjukvårdssystem där huvuddelen av den kliniska verksamheten, och därmed också stora delar av den kliniska undervisningen, behöver ske utanför sjukhusmiljö.

Förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet

Utredningen beskriver framgångsfaktorerna för det fortsatta omställningsarbetet av hälso- och sjukvården.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionsyrkanden om avslag och delvis avslag på propositionen. Vidare ställer sig riksdagen bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen bifaller därmed sex motionsyrkanden. Motionsyrkanden om styrande principer inom hälso- och sjukvården, fast läkare eller vårdkontakt, medicinsk bedömning inom primärvården, uppföljning av den förstärkta vårdgarantin och prestationsbaserat statsbidrag avslås.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

Läs mer

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I detta första delbetänkande presenteras inriktningen för utredningens fortsatta arbete. Detta beskrivs i form av en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården och en färdplan för arbetet att förflytta systemet i den önskade riktningen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Regeringen har uppdragit åt en utredning att stödja landsting, myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård i primärvården. Utredningen har utgått från förslag från betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2)

I delbetänkandet "God och nära vård – En primärvårdsreform" lämnar utredningen en rad förslag, bland annat:

Målbild och färdplan fördjupas

Färdplanen och målbilden för hälso- och sjukvårdssystemets omstrukturering fördjupas. Patientens delaktighet betonas.  Utredningen föreslår nationella samråd om hur färdplanen ska genomföras

Möjligheterna till uppföljning ökar

Landsting/regioner ska till en nationell databas rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården. I dag saknas systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå

Likvärdig primärvård i hela Sverige

Utredningen föreslår att primärvårdens uppdrag moderniseras i hälso- och sjukvårdslagen. Där ska framgå att primärvården svarar för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan kompetens.

Utredningens förslag ska tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grunduppdrag regleras i förordning. Primärvården ska tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för sitt grunduppdrag.

Val av fast läkare – avgörande för primärvårdens förtroende

Utredningen föreslår att patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården förtydligas. Detta är avgörande för befolkningens fortsatta förtroende för primärvården.

En fast kontakt i primärvården ska vara:

• specialist i allmänmedicin,
• specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara
• läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin.

För fast läkarkontakt föreslår utredningen att Socialstyrelsen meddelar de föreskrifter om patientansvar som behövs för att garantera en god och säker vård.

För att stimulera tillgången till allmänläkare i primärvården föreslår utredningen att staten under åren 2019–2027 finansierar 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin.

Administrationen ska bli effektivare

Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering på förordningsnivå.

Utredningen bedömer att verksamhetschefer inom vården bör se till att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering.

Utredningen föreslår att en journalanteckning signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder.

Träder i kraft i juni 2020

Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Lagrådsremissen är ett första steg i regeringens omstrukturering av hälso- och sjukvården. Primärvården ska bli den tydliga basen och första linjen i hälso- och sjukvården.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

För att kunna möta framtidens utmaningar och för att öka förtroendet för hälso- och sjukvården krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete, där en del handlar om att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Mot bakgrund av ovanstående utser regeringen en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Den särskilda utredaren ska bland annat:

• fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, 
• redovisa förslagens konsekvenser samt 
• i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet.

Målsättningen är att på sikt förverkliga denna strukturreform av hälso- och sjukvården. En utveckling av primärvården förbättrar också förutsättningarna för en mer tillgänglig vård. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter. Till uppdraget ska flera referensgrupper knytas, bland annat bestående av företrädare för politiska partier och företrädare för professionerna och patienterna.

Analys av förslagen i Effektiv vård

Utredaren får i uppdrag att göra en bred analys av de förslag som den nationella samordnaren för effektivt resursutnyttjande i hälso- och sjukvården lämnade när det gäller primärvården i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2). Utredaren ska beakta följande förslag:

• förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering
• att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning
• ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
• ett tydligare akutuppdrag för primärvården
• en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning
• resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.

I detta ingår att analysera hur ett genomförande skulle kunna ske i praktiken utan att riskera en sämre kvalitetet i vården i dess helhet och identifiera och analysera vilka framgångsfaktorer, problem och hinder som finns för att primärvården ska utvecklas på ett framgångsrikt sätt. En utgångspunkt ska vara kvinnors respektive mäns behov och förutsättningar.

Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) om arbetet och ska senast den 9 juni 2017 lämna en delredovisning som innehåller en beskrivning av inriktningen för det kommande arbetet som utgår från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten och en tidsplan för detta.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittédirektiv (PDF)

I propositionen föreslår regeringen föreslår att val av utförare inom vårdvalssystem i primärvården, där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt, genomförs genom listning. Det innebär att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter. Regionen ska vara skyldig att tillhandahålla ett elektroniskt system för listning av patienter – en så kallad listningstjänst.

Listning ska endast göras hos utförare som bedriver verksamhet i en regions regi eller som har kontrakt med en region. Om särskilda skäl saknas får man inte byta utförare oftare än två gånger om året. Vårdgarantin gäller enbart där den enskilde är listad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 september 2021.

För att kunna möta framtidens utmaningar och för att öka förtroendet för hälso- och sjukvården krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete, där en del handlar om att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Mot bakgrund av ovanstående utser regeringen en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Den särskilda utredaren ska bland annat:

• fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, 
• redovisa förslagens konsekvenser samt 
• i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet.

Målsättningen är att på sikt förverkliga denna strukturreform av hälso- och sjukvården. En utveckling av primärvården förbättrar också förutsättningarna för en mer tillgänglig vård. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter. Till uppdraget ska flera referensgrupper knytas, bland annat bestående av företrädare för politiska partier och företrädare för professionerna och patienterna.

Analys av förslagen i Effektiv vård

Utredaren får i uppdrag att göra en bred analys av de förslag som den nationella samordnaren för effektivt resursutnyttjande i hälso- och sjukvården lämnade när det gäller primärvården i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2). Utredaren ska beakta följande förslag:

• förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering
• att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning
• ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
• ett tydligare akutuppdrag för primärvården
• en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning
• resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.

I detta ingår att analysera hur ett genomförande skulle kunna ske i praktiken utan att riskera en sämre kvalitetet i vården i dess helhet och identifiera och analysera vilka framgångsfaktorer, problem och hinder som finns för att primärvården ska utvecklas på ett framgångsrikt sätt. En utgångspunkt ska vara kvinnors respektive mäns behov och förutsättningar.

Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) om arbetet och ska senast den 9 juni 2017 lämna en delredovisning som innehåller en beskrivning av inriktningen för det kommande arbetet som utgår från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten och en tidsplan för detta.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 31 augusti 2020

Hälso- och sjukvården bör ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan.

Målet är också att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser och att en effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås. En utveckling mot en mer nära vård med fokus på primärvården syftar vidare till att kunna möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför och att använda de gemensamma resurserna mer effektivt. En reformering av primärvården har inletts, med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. I propositionen föreslår regeringen föreslår att definitionen av primärvård ska ändras på så sätt att primärvården svarar för behovet av sådana åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Vidare föreslås en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen,
Centerpartiet och Liberalerna.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Medverkar gör bland andra:

• Maja Fjaestad, statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren
• Anna Nergårdh, särskild utredare i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)
• Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund
• Erik Strand, vd för Praktikertjänst

Läs mer

Läs mer