Den framtida svenska migrationspolitiken
Departement: Justitiedepartementet
Utskott: Justitieutskottet, Socialförsäkringsutskottet
Status: Beslut

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

I lagrådsremissen före­slås ändringar i utlännings­lagen (2005:716) för att den svenska migra­tions­politiken ska vara lång­siktigt hållbar, med ett humant, rätts­säkert och effektivt regel­verk som inte väsent­ligen avviker från de i andra EU-länder.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehålls­tillstånd som beviljas enligt utlännings­lagen för bland annat skydds­behövande som huvud­regel ska vara tids­begrän­sade,
• permanent uppe­hålls­tillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlän­ningen har haft tids­begrän­sat uppe­hålls­tillstånd i minst tre år och endast om vissa sär­skilda krav är upp­fyllda,
• skydds­kate­gorin övrigt skydds­behövande utmönst­ras ur utlännings­lagen,
• det ska vara möjligt att bevilja uppe­hålls­tillstånd på grund av anknyt­ning till en utlänning som har tids­begränsat uppe­hålls­tillstånd i vissa fall,
• försörj­nings­kravet som gäller som huvud­regel vid anhörig­invand­ring ska inne­fatta ett krav på att anknyt­nings­personen även kan försörja den anhörige, och
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppe­hålls­tillstånd och under den tiden fått en särskild anknyt­ning till Sverige ska kunna beviljas uppe­hålls­tillstånd om omstän­dig­heterna är särskilt ömmande.

I lagråds­remissen före­slås också att det ska införas en möjlig­het för vissa stats­lösa utlän­ningar som har fötts i Sverige och som har tids­begrän­sat uppe­hålls­till­stånd att bevil­jas svenskt med­borgar­skap.

Lagen (2016:752) om tillfälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige (den tillfälliga lagen) upphör att gälla den 20 juli 2021. Därmed upphör begräns­ningarna av tillämp­ningen av särskilt och synner­ligen ömmande omstän­dig­heter som gällde under den till­fälliga lagen. I lagråds­remissen gör regeringen bedöm­ningen att barn fortsatt bör kunna bevil­jas uppe­hålls­tillstånd enligt bestäm­melsen om särskilt ömmande omstän­dig­heter.

Med anled­ning av förslagen i lagråds­remissen före­slås därtill följd­ändringar i vissa andra lagar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

I promemorian lämnas kompletterande förslag i förhållande till Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Syftet med förslagen är att den nya ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska vara långsiktigt hållbar och inte leda till orimliga konsekvenser i enskilda fall.

Förslagen innebär en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall för en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förhållandet har etablerats redan i hemlandet. Det föreslås vidare en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen när det gäller undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar. Det föreslås också ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Förslagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Migrationskommittén har haft i uppdrag att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Utgångspunkten för uppdraget har varit att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.

Kommitténs uppdrag har omfattat att ta ställning till om asylsökande som uppfyller kriterierna för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som huvudregel ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd samt längden på dessa uppehållstillstånd samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

Kommittén har också haft i uppdrag att ta ställning till om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden, och i så fall vilka dessa grunder bör vara, och därvid särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.

Kommittén har vidare haft i uppdrag att ta ställning till i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig om den person som utlänningen åberopar anknytning till har sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige, och om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav då bör utformas.

Kommitténs uppdrag har även omfattat att analysera behovet av åtgärder för att styra om så att relativt sett fler människor kommer till Sverige på säkra och lagliga vägar samt behovet av ytterligare åtgärder för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från riksdagens hemsida.

Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, t.ex. de som följer av FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Migrationspolitiken ska svara mot samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och att dessa individer ges goda förutsättningar att etablera sig i landet. Den ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2020.

Pressmeddelande: Parlamentarisk kommitté ska utreda migrationspolitiken

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Kommittédirektiv (PDF)

I propositionen föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) för att den svenska migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, med ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från de i andra EU-länder.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd som beviljas för bland andra skyddsbehövande som huvudregel ska vara tidsbegränsade,
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda,
• skyddskategorin övriga skyddsbehövande utmönstras,
• det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall,
• försörjningskravet som gäller som huvudregel vid anhöriginvandring ska innefatta ett krav på att anknytningspersonen även kan försörja den anhörige, och
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

I propositionen föreslås också att det ska införas en möjlighet för vissa statslösa utlänningar som har fötts i Sverige och som har tidsbegränsat uppehållstillstånd att beviljas svenskt medborgarskap.

Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) upphör att gälla den 20 juli 2021. Därmed upphör begränsningarna av tillämpningen av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter som gällde under den tillfälliga lagen. I propositionen gör regeringen bedömningen att barn fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter.

Med anledning av förslagen i propositionen föreslås därtill följdändringar i vissa andra lagar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.

Remissvaren ska ha kommit in senast den 10 januari 2021

Remissvaren ska ha kommit in senast den 7 december 2020

Remissvaren ska ha kommit in senast den 7 december 2020

Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, t.ex. de som följer av FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Migrationspolitiken ska svara mot samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och att dessa individer ges goda förutsättningar att etablera sig i landet. Den ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2020.

Pressmeddelande: Parlamentarisk kommitté ska utreda migrationspolitiken

Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.